I EA Gruppen finns ett antal entreprenadföretag med kärnverksamhet inom mark- och anläggning, järnväg och spåranläggningar samt bergarbete. I gruppen finns även ett fastighetsbolag som äger och förvaltar ett antal kommersiella fastigheter. 

På Plats

Frijo

Just nu renoveras kajen längs Marievik i Liljeholmen för att skapa en trevligare och tryggare plats. Det innebär bland annat ny markbeläggning och bättre belysning. Uppdragsgivaren är Marieviks andra samfällighetsförening.

Frijo, har fått uppdraget av ON Management att ersätta den uttjänta kajen med en helt ny konstruktion. Uppdraget är att bredda kajen och därmed möjliggöra en bättre utemiljö med olika sittmöjligheter och promenadstråk. Tillsammans med ELU konsult har konstruktionsritningar för den nya kajen tagits fram. Under kajen ska nya krossmassor fyllas upp och ett nytt erosionsskydd läggas.

Bakgrunden till projektet i Marievik
Den gamla kajen har fungerat som hamnkaj sedan 1940-talet och har nyttjats flitigt av boende och näringsidkare i området, framför allt under sommartid. Den nya kajen kommer att bestå av både promenadstråk och ytor för social närvaro.

Hur går samarbetet mellan er och uppdragsgivaren?
Målet med projektet är att skapa ett byggnadsverk som välkomnar Marievik mot Mälaren. Vi utför entreprenaden åt Marieviks andra samfällighetsförening som sedan ska lämna över till Sthlm Stad. ON Managment bygg- och projektleder arbetena. Vi har ett nära och bra samarbete, säger Hans Perbjörs, projekterings- och samordningsledare i projektet.

Från anbud till utförande
Själva anbudsförfarandet har skett lika alla andra uppdrag vi räknar på. Det som kanske har skilt detta jobb från våra andra är att vi tagit in experthjälp för konstruktion av kajkonstruktioner. ELU är en konsultfirma med stor erfarenhet av just kajkonstruktioner och därför valde vi att anlita dem för uppdraget. Entreprenaden är ett samverkansprojekt, där andra parametrar än pris påverkar kundens val av entreprenör. Vi är därför lite extra stolta över att ON Management valde oss.

Hur det har gått och hur ni ligger till nu?
Vi är i full färd med rivning, pålning, schakt och fyllning av erosionsskydd samt sanering av gamla föroreningar i marken.

Finns det något hållbarhetstänk?
I samband med konstruktionsarbetet har vi utformat den nya kajen så att varje etapp, totalt 43 stycken, är utformade på samma sätt. Det innebär att vi använder samma formmaterial om och om igen i cykler. Dels minimerar vi åtgången armering och betong dels kan vi genom att återanvända formarna minska formvirket med ca 80% .

För att inte påverka vattenmiljön har vi även monterat siltgardiner. De hindrar grumligt vatten att tränga ut i viken. Vi har även monterat bullermattor mot närliggande kontorsbyggnader.

Utmaningar med projektet
Enligt Hans är det främst platsbristen, samordningen av arbeten samt utformningen av den nya konstruktionen som är de största utmaningarna.

Framför allt hittar vi mängder av gamla grundkonstruktioner när vi schaktar som inte finns redovisade. Nu under rivning, schakt och fyllning samt pålningsarbetena har vi varje torsdag samordnings- och lösningsorienterade möten för att optimera alla produktionsdelar. Hans menar att dessa möten är väldigt kreativa. Mötena dokumenteras både i text och planritningar vilket alla inblandade sedan får ta del av.

Hur ser du på projektet och det arbete ni gör?
Projektet är väldigt komplicerat säger Hans. Det är extremt ont om plats med många moment som pågår samtidigt. Den nya konstruktionen är tekniskt innovativ ner på skruv- och mutternivå. Allt för att produktionen ska bli optimal. Det finns en genomarbetad plan och tanke för hur alla moment ska utföras.

Läs mer om projektet på <a href="https://marievik.se/" target="_blank" rel="noopener">marievik.se</a>, läs även artikeln (länk nedan) i DN:
<a href="https://www.dn.se/sverige/stiltje-for-nybygget-vid-marievik-men-nu-rivs-kajen/" target="_blank" rel="noopener">Stiltje för nybygget vid Marievik – men nu rivs kajen</a>

&nbsp;

Frijo är med och skapar ett nytt kajstråk i Marievik

Bygg &amp; Berglaget

Klockan är strax efter elva på förmiddagen då vi tar hissen neråt och landar 34 meter under marknivån. Här i tunnelsystemet under Käppalaverket träffar vi bergarbetarna Lars-Göran och Ronny. Lars-Göran fjärrstyr rivningsroboten Brokk 300 och skrotar ned de delar av bergväggen där de tidigare har utfört spräckning med hydraulspräckare och borrat hål. För att undvika damm sprutar Ronny vatten på den punkten av berget där Lars-Göran låter robotens hammare attackera. Roboten kränger och kämpar med Lidingös urberg.
[vimeo_video id='691820990']
– Det här är ett jädra segt berg som verkligen bjuder motstånd. Det märkte vi med en gång då vi kom i januari. Men det går bra ändå, man får räkna med att vissa moment tar lite längre tid bara, säger Lars-Göran som efter 30 år i branschen vet en hel del om olika bergs karaktär.

[caption id="attachment_1872" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-1872" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2022/04/SJO3242-Förbättrad-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1703" /> Lars-Göran har mer än 30 år i branschen och vet det mesta om olika bergs karaktär. ”Det här är ett jädra segt berg”, säger han om urberget på östra Lidingö. [/caption]
Arbetschefen Valter lyssnar och nickar.
– När det är svårt och jobbigt då trivs Frijo och Bygg &amp; Berglaget bra. Det har blivit lite av vår grej att hitta projekten som är krångliga, trånga och komplicerade. I det här projektet har vi till exempel tagit bort taket på borriggen samt demonterat en port för att över huvud taget komma in i tunneln, säger Valter.

[caption id="attachment_1868" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-1868" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2022/04/Z9M8690-Förbättrad-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1706" /> Arbetschefen Valter (längst till vänster) är på besök för att kolla läget med arbetsledaren Emily och platscheferna Kristoffer och Stiven. [/caption]
Käppalaverket på östra Lidingö ägs och drivs av Käppalaförbundet och renar avloppsvatten från mer än en halv miljon människor i elva medlemskommuner. En ny reningsprocess ska rena bort ännu mer kväve, fosfor och organiskt material från avloppsvattnet. Just nu pågår en omfattande ombyggnation och modernisering. När den är klar kommer Käppalaverket att klara mycket stränga utsläppsvillkor och kunna rena avloppsvatten från närmare en miljon personer. Frijo och Bygg &amp; Berglaget ska renovera rötkammare, bygga två ställverk, göra plats i bergrum för fyra nischer och borra fyra 34 meter djupa 400 millimeters hål genom vilka olika typer av kablage mellan ställverken på marknivån och nischerna i bergrummet ska installeras. Stiven som är platschef för arbeten i berggrum på Käppalaverket, betonar att det kräver stor noggrannhet att borra i ett avloppsreningsverk som är i full drift.


[caption id="attachment_1867" align="alignnone" width="2560"]<img class="wp-image-1867 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2022/04/SJO3108-Förbättrad-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1703" /> Spräckning med snigeldynamit. I den extremt känsliga miljön kring avloppsreningsverket undviker arbetslaget stora sprängningar med konventionell dynamit. [/caption]

– Vi lever varje dag med att inte ha någon marginal för misstag. När vi borrar gör vi det med oerhört noggranna förberedelser, säger Stiven.
Stiven började på Frijo och Bygg &amp; Berglaget i samband med att projektet på Henriksdal drog i gång 2018. Då var han projektingenjör och arbetsledare. På Käppalaverket går han första gången in i rollen som platschef för bergarbeten.
– Jag värdesätter möjligheten att utvecklas högt så jag uppskattar förtroendet att prova på en ny roll. Hittills trivs jag bra med att ta ett större ansvar för ekonomin och medarbetarna, säger Stiven.

[caption id="attachment_1869" align="alignnone" width="2560"]<img class="wp-image-1869 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2022/04/Z9M8985-Förbättrad-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1706" /> På Käppalaverket har Stiven för första gången rollen som platschef. ”Hittills trivs jag bra med att ta ett större ansvar för ekonomin och medarbetarna”. [/caption]
Valter menar att erfarenheterna från Henriksdal givit Frijo och Bygg &amp; Berglaget ytterligare spetskompetens och i förlängningen konkurrensfördelar. Stora delar av arbetslaget som nu är på Lidingö har liksom Stiven tidigare varit i Nacka och jobbat med ombyggnationen av Henriksdals reningsverk.


[caption id="attachment_1873" align="alignnone" width="2560"]<img class="wp-image-1873 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2022/04/Z9M9325-Förbättrad-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1706" /> Hitta en framkomlig väg. Frijo och Bygg &amp; Berglaget har blivit specialister på jobb som utförs i känslig miljö och kräver mycket problemlösning. [/caption]
Vi förflyttar oss till en av anläggningens rötkammare. På stegar går vi ner i den äggformade underjordiska konstruktionen, drygt 30 meter djup och 24 meter bred, med ett litet hål i toppen. Här ryms vanligtvis 9 000 kubikmeter slam som kommer från Käppalaverkets sedimenteringsbassänger. Slammet bryts ner av mikroorganismer och under den processen bildas biogas som därefter uppgraderas till fordonsgaskvalitet och används i bussar i kollektivtrafiken. Rötkammaren togs i bruk 1969 och är i stort behov av renovering. Arbetslaget bilar och blästrar bort ojämnheter på de slitna betongväggarna. De speciella förutsättningarna har fått platschefen Kristoffer och Emily, som är Bas-U, att vidta särskilda åtgärder för att säkra arbetsmiljön.


[caption id="attachment_1870" align="alignnone" width="2560"]<img class="wp-image-1870 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2022/04/Z9M8853-Förbättrad-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1707" /> I rötkammaren ryms vanligtvis 9 000 kubikmeter slam som kommer från Käppalaverkets sedimenteringsbassänger. I den tömda kammaren bilar och blästrar Frijo och Bygg &amp; Berglaget bort ojämnheter från de slitna betongväggarna. [/caption]

– Det gäller att vara förutseende. Eftersom öppningen i toppen är enda utvägen, har vi placerat en lyftkran utanför som kan lyfta upp personer ur kammaren ifall någon skulle bli skadad. Vi gör också mätningar hela tiden för att hålla koll på syrehalten i luften. Och ingen får jobba ensam härnere, man måsta alltid vara minst två, säger Kristoffer.

[caption id="attachment_1871" align="alignnone" width="2560"]<img class="wp-image-1871 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2022/04/Z9M9781-Förbättrad-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1706" /> Emily är arbetsledare med ansvar för arbetsmiljö och samordning av entreprenörer på plats. “Den bästa kommunikationen är att vara rak och tydlig och förklara vad som gäller.”[/caption]
Även Emily går på Käppalaverket in i en annan yrkesroll än vad hon tidigare haft. Hon började som projektingenjör och har nu blivit arbetsledare och Bas-U, byggarbetsmiljösamordnare med ansvar för att samordna entreprenörerna på arbetsplatsen.
– Förr satt jag mer på kontoret och jobbade med KMA-dokumentation, nu är jag ute i projektet och har en daglig dialog med dem som arbetar inom vårt arbetsområde och säkerställer att alla jobbar enligt riktlinjerna. Att byta roll var en omställning, men med erfarenheten från min tidigare roll insåg jag snabbt att den bästa kommunikationen är att vara rak och tydlig och förklara vad som gäller. De allra flesta kan ju reglerna, men ibland glömmer man bort eller är obetänksam vilket kan leda till att man inte följer dem. Då finns jag där för att stötta upp och påminna, säger Emily.

[caption id="attachment_1875" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-1875" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2022/04/Z9M9256-Förbättrad-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1707" /> Stiven diskuterar veckans kommande arbeten med Jonas som jobbar för en underentreprenör.[/caption]
Över jord stannar Valter för att byta några ord med Bengt som arbetar med grundläggningen till ett av de nya ställverken. Frijos och Bygg &amp; Berglagets arbeten ute på Lidingö ska vara avklarade före årsskiftet, men kan få en förlängning då de har en option på renovering av ytterligare en rötkammare. Valter hoppas på en fortsättning.


[caption id="attachment_1876" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-1876" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2022/04/Z9M9456-Förbättrad-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1707" /> Borrhål för spräckning i Käppalaverkets bergrum.[/caption]

– Om vi får göra den andra rötkammaren kommer vi tillbaka nästa år igen. Det vore roligt, inte minst för att jag är så nöjd med våra medarbetare på plats.

Med vässad kompetens i underjorden

Sommareftermiddag i ett slags ingenmansland i Kista. Vid Torshamnsvägen slutar bebyggelsen tvärt och ett obestämt område av buskar och grus tar vid. Frijos arbetschef Andres Nordle visar runt på det 35 000 kvadratmeter stora området som under årens lopp nyttjats till lite allt möjligt: utomhusrink för ishockey, parkering och studentbostäder.


– I praktiken har det varit ett slags laglöst land där mindre nogräknade personer dumpat sopor och överblivet byggmaterial, vilket gjort att marken blivit starkt förorenad, säger Andres Nordle.

[caption id="attachment_1600" align="alignnone" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1600" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/09/EA-Frijo_Kista__MGL1414_web-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Miljöfarliga lämningar. Freonrör från en tidigare hockeyrink är en av många olika typer av föroreningar som gör att marken behöver saneras.[/caption]

Frijos uppdrag är att möjliggöra för byggnationen av stadsdelen Kista äng med 1 700 bostäder, en skola, en förskola, tre olika torg och flera parker. Flytten av en stor och tung vattenledning är den enskilt största delen i uppdraget. En temporär flytt av Torshamnsvägen ingår också. Som arbetschef har Andres Nordle flera projekt på gång samtidigt, men Kista äng är lite speciellt.


[caption id="attachment_1595" align="alignnone" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1595" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/09/EA-Frijo_Kista__MGL1327_web-2-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Framtid för familjer. Stadsdelen Kista äng ska rymma 1700 bostäder, en skola, en förskola, tre olika torg samt flera parker.[/caption]

– Jag var med från början och räknade på projektet och insåg att det var ett komplext jobb där man kunde välja flera olika vägar. Jag har haft en tanke om hur vi skulle lägga upp arbetet och därför vill jag vara här åtminstone en dag i veckan för att ha en dialog med platschefen Simon Åström och de andra som verkligen gör jobbet, säger Andres Nordle. 

En viktig del av uppdraget består av att sanera marken. Från beställaren Stockholm stad är miljökraven rigorösa och Exploateringskontoret har en egen miljökontrollant på plats. 


[caption id="attachment_1603" align="alignnone" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1603" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/09/EA-Frijo_Kista__MGL1509_web-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Ambitiöst miljöarbete. Över hela området ligger högar med olika typer av förorenat material och väntar på transport. Var saneringen sker beror på vilket förorenat ämne det rör sig om.[/caption]

– Det ytterst offensiva miljötänket ställer stora krav på oss, men det är samtidigt häftigt att samarbeta med en uppdragsgivare som verkligen satsar på hållbarhet. Det här sättet att jobba är framtiden, säger Andres Nordle och pekar på en markerad ruta i gruset framför oss. Han berättar att det finns 80 sådana här rutor på området som alla märker ut en särskild typ av förorening. Grus, stenar och dypölar topsas och material skickas på analys. Var någonstans saneringen av föroreningarna sker beror på ämne och karaktär. Andres pekar igen. 

– Lastbilen som åker med schaktmassor där borta ska till Gladö kvarn.

[caption id="attachment_1606" align="alignnone" width="683"]<img class="wp-image-1606 size-large" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/09/EA-Frijo_Kista__MGL1653_web-683x1024.jpg" alt="" width="683" height="1024" /> Många markeringar. 80 olika typer av föroreningar finns utmärkta på området.[/caption]

En grundpelare i konceptet är att så mycket som möjligt av det befintliga materialet på plats, som grus och sten och jord, ska tas tillvara och användas. 

– Vi utför hela tiden ett sorteringsarbete där vi räknar med att kunna återanvända cirka 13 000 kubikmeter grus. Det är ett smart resursutnyttjande som också minskar behovet av transporter, säger Andres. 


[caption id="attachment_1649" align="alignnone" width="683"]<img class="wp-image-1649 size-large" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/10/EA-Frijo_Kista__MGL1368_web-683x1024.jpg" alt="" width="683" height="1024" /> Stort miljöfokus. Frijo kommer återanvända så mycket material som möjligt som redan finns på platsen.[/caption]

Det är dags för eftermiddagsfika i de blå bodarna och vi slår följe med en av dem som har ansvaret för det dagliga arbetet på plats: arbetsledaren Viktor Klintsten. Att Viktor hamnade på Frijo beror på att han under sin utbildning på Nackademin besökte en jobbmässa där Andres Nordle fanns på plats.


– Jag snackade med Andres och fick ett positivt intryck av företaget. Sen när det blev dags för mig att göra praktik så hörde jag av mig till Frijo och på den vägen är det, säger Viktor Klintsten. 

Andres nickar nöjt. 

– Det är väldigt kul med Viktor. Ibland träffar man rätt. Vi fick bra kontakt där på mässan och sedan gjorde han väldigt bra ifrån sig under praktiken och nu är han här ute och jobbar som arbetsledare. Det är en häftig och snabb resa han gjort, säger Andres. 

[caption id="attachment_1598" align="alignnone" width="683"]<img class="size-large wp-image-1598" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/09/EA-Frijo_Kista__MGL1371_web-683x1024.jpg" alt="" width="683" height="1024" /> Modern skyline. Kista äng ligger i ett område där många större företag inom IT och telekom finns etablerade. Här finns också nordens högsta hotell, Victoria Tower, ritat av Gert Wingårdh.[/caption]

Som fortfarande ganska ny på jobbet tycker Viktor att det kan gå väldigt upp och ner vad gäller hur bra det går, eller känns. 

– Vissa dagar när allt flyter så tycker jag att jag börjar få riktigt bra koll, andra dagar så känns det plötsligt som att jag inte kan någonting. Som tur var har jag trevliga och stöttande människor omkring mig som fattar att man inte kan vara fullärd efter ett år, säger Viktor. 

Vi fortsätter vår vandring och vid Kista alléväg hittar vi en medarbetare med betydligt längre erfarenhet än Viktor Klintsten. Dick Tollbring håller på att fixa ett va-stick, en ny anslutning för vatten och avlopp, en uppgift som inte bereder Dick några större svårigheter. Han har trots allt varit anställd på firman i hela 44 år.

[caption id="attachment_1604" align="alignnone" width="683"]<img class="size-large wp-image-1604" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/09/EA-Frijo_Kista__MGL1557_web-683x1024.jpg" alt="" width="683" height="1024" /> Pigg veteran. Dick Tollbring har arbetsglädjen kvar efter 44 år som anställd.[/caption]

– Jo, man kan nog det mesta i den här svängen, säger Dick Tollbring med ett skratt. 

Vid en spontan jämförelse mellan då och nu säger Dick att en del blivit bättre och en del sämre. 

– Kontakten med arbetskamraterna, gemenskapen, har alltid varit bra på Frijo. En positiv sak är att dialogen med cheferna blivit bättre. Förr i tiden var det nog inte så mycket dialog utan mer ordergivning. Sen kunde man ju önska att cheferna var ute ännu mer, men där sätter nog pappersexercisen stopp. Det har blivit väldigt mycket av den varan på senare år, säger Dick.

[caption id="attachment_1601" align="alignnone" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1601" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/09/EA-Frijo_Kista__MGL1422_web-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Mycket att göra. Frijos uppdrag består bland annat av att flytta en stor och tung dagvattenledning, göra arbetskartor inför arbeten med kalkstabiliseringsmaskiner och att tillfälligt flytta en väg.[/caption]

Andres Nordle ser administrationen som en nödvändig och oundviklig del av jobbet.  

– Vi måste hela tiden hålla otroligt noggrann koll på hur projektet går och jämföra med underlag från beställaren, så att inga kostnader plötsligt glider iväg och hela projektet blir en förlust. Vi måste också ha en väldigt tydlig dialog med beställaren och underrätta dem så fort vi stöter på något som inte står i underlaget, säger Andres Nordle.

[caption id="attachment_1605" align="alignnone" width="683"]<img class="size-large wp-image-1605" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/09/EA-Frijo_Kista__MGL1577_web-683x1024.jpg" alt="" width="683" height="1024" /> Håller koll. I ett komplext projekt som Kista äng gäller det för Andres Nordle att hela tiden följa flödet av intäkter och utgifter och ha en tät dialog med uppdragsgivaren för att undvika obehagliga överraskningar.[/caption]

I ett stort och komplext projekt som Kista äng dyker det alltid upp oförutsedda saker som måste åtgärdas. Andres Nordle säger att det ofta är tilläggsarbeten, ÄTA, som gör att företaget kan göra en hyfsad vinst på projektet.


– Därför gillar jag när vi som här i Kista äng har rollen att vara först på plats under en större entreprenad, för då skaffar vi oss kunskap om platsen som ingen annan har och får också möjlighet att utföra nödvändiga tilläggsarbeten. Men allting bygger på en förtroendefull relation till beställaren, säger Andres.


[caption id="attachment_1602" align="alignnone" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1602" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/09/EA-Frijo_Kista__MGL1487_web-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Rening på plats. Sedimenteringsanläggningen renar grundvatten från slam och andra föroreningar innan det kan skickas ut på ledningsnätet.[/caption]

Arbetsdagen är slut och det är dags att ta en liten paus från all planering och sanering. Andres säger hej då och styr stegen mot sin bil. En dotter ska hämtas på förskolan.

Frijo bygger ny stadsdel och bryter ny mark i miljöarbetet

Bro &amp; Väg

Vi befinner oss på Övre Villagatan i Södertälje, ett stenkast från den ikoniska garageporten där Björn Borg enligt legenden utvecklade sin dubbelfattade backhand. Förmiddagssolen börjar bli skarp och varm. Bro &amp; Vägs yrkesarbetare Keith Olsson står nere i en grop och frilägger ett rör med spade medan Clas-Åke ”Klasse” Karlsson kör sin grävskopa i cirklar runt honom för att ta hand om de grövre jord- och asfaltsbitarna. Det ser ut som en dans efter strikta om än outtalade regler. Under en vattenpaus frågar jag Keith om han inte är rädd att få grävskopan i huvudet. Keith ler.

[caption id="attachment_1637" align="alignnone" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1637" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/09/EA-Bro-Vag_Sodertalje__MGL1025_web-1-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Säkerhet nära skopa. ”För mig gäller det att vara jättenoga med att inte röra mig bakom skopan för det kan bli farligt om jag plötsligt dyker fram på ett ställe som han inte räknat med”, säger Keith Olsson.[/caption]

–  Det vi håller på med bygger på förtroende. Jag och Klasse har bara jobbat ihop i två dagar. Men jag märkte direkt att han verkligen kan sitt jobb. Så jag litar på honom. För mig gäller det att vara jättenoga med att inte röra mig bakom skopan för det kan bli farligt om jag plötsligt dyker fram på ett ställe som han inte räknat med, säger Keith.

[caption id="attachment_1638" align="alignnone" width="683"]<img class="size-large wp-image-1638" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/09/EA-Bro-Vag_Sodertalje__MGL0982_web-1-683x1024.jpg" alt="" width="683" height="1024" /> Välförtjänt paus efter krävande gräv. Keith Olsson jobbar mycket med spade för att inte skada de gamla rör som ska sparas.[/caption]

Uppdraget på Övre Villagatan är att lägga nya fjärrvärmerör på en nära 400 meter lång sträcka. Det är hög tid. Rören som ska ersättas är från början av 1970-talet och risken för läckage börjar bli stor. Fjärrvärmerörens uppgift är att transportera 120 gradigt vatten från kraftvärmeverket Igelsta för att värma upp Södertäljebornas bostäder och sen gå i retur till verket för att värmas upp på nytt. De nya rören har skumplastisolering istället för 70-talets asbest. Energivärdet, alltså förmågan att behålla värmen, kommer att gå upp åtskilliga procent genom bytet.


[caption id="attachment_1639" align="alignnone" width="683"]<img class="size-large wp-image-1639" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/09/EA-Bro-Vag_Sodertalje__MGL0887_web-2-683x1024.jpg" alt="" width="683" height="1024" /> Miljöförbättring: De nya rören har skumplastisolering istället för 1970-talets asbest.[/caption]

Platschefen Pekka Karppinen har jobbat med beställaren Telge Nät ända sedan han först började på Frijo/Bro &amp; Väg år 2004. Rutinen finns alltså, men det här projektet innebär ändå en stor utmaning. 

– Det är många bollar att hålla i luften eftersom vi inte kan stänga av varken fjärrvärme eller trafiken under projekttiden. Vi måste alltså hela tiden hitta temporära lösningar för de befintliga systemen samtidigt som vi utför själva jobbet, säger Pekka Karppinen. 

[caption id="attachment_1640" align="alignnone" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1640" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/09/EA-Bro-Vag_Sodertalje__MGL1213_web-1-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Ett viktigt steg mot modern elförsörjning.[/caption]

Det händer mycket när man börjar gräva i en gammal gata. Gamla rör dyker upp vars funktion inte är helt lätt att bestämma. Och ibland bubblar det fram vatten med påträngande lukt. Det senare problemet uppenbarade sig häromdagen och visade sig bero på att ett gammalt keramikrör från 1924 av märket Höganäs hade sprungit läck i en närliggande villa vars källare hade fyllts med brunaktigt vatten. Att fixa detta blev ett av många tilläggsuppdrag, så kallade ÄTA, som arbetslaget fått ta tag i under resans gång. 

– För mig är det jätteviktigt att hålla en tät dialog med beställaren och snabbt upplysa dem om vilka tilläggsuppdrag som blir nödvändiga för att vi ska komma vidare med vårt egentliga uppdrag. Rent ekonomiskt innebär också extrajobben i bästa fall att vi som utförare får något större marginal. Men det är ett ständigt givande och tagande gentemot beställaren. Båda parter måste känna att samarbetet är juste och att det gagnar dem. Som tur var upplever jag att tjänstemännen på Telge Nät har ett stort förtroende för mig efter alla år av gott samarbete, säger Pekka. 

[caption id="attachment_1641" align="alignnone" width="683"]<img class="size-large wp-image-1641" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/09/EA-Bro-Vag_Sodertalje__MGL0749_web-1-683x1024.jpg" alt="" width="683" height="1024" /> Framtidens fjärrvärme. De nya rören har högre energivärde, de behåller alltså värmen bättre, än de gamla rören från 1970-talet.[/caption]

Nyckeln till framgång på Övre Villgatan är att ligga steget före. Pekka Karppinen och Peter Fritjofsson står i ständigt kontakt för att uppdatera varandra om det senaste. 

– Att kunna förutsäga problemen innan de uppstår är nödvändigt för att få arbetet att flyta på i bra tempo, säger Pekka. 

[caption id="attachment_1642" align="alignnone" width="683"]<img class="size-large wp-image-1642" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/09/EA-Bro-Vag_Sodertalje__MGL1267_web-1-683x1024.jpg" alt="" width="683" height="1024" /> Jobbar i etapper. Totalt är det 400 meter gata som Bro &amp; Väg ska förse med nya fjärrvärmerör.[/caption]

Han själv har huvudansvaret för att styra arbetet ute på gatan. Förutom grävmaskinisten Klasse och yrkesarbetarna Keith Olsson, Kent Nilerius och Anders Djupström har han också ett flertal underentreprenörer att hålla reda på. Peter sitter mer inne vid datorn och fixar med till exempel trafikanordningsplaner och ÄTA-arbeten.

[caption id="attachment_1643" align="alignnone" width="683"]<img class="size-large wp-image-1643" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/09/EA-Bro-Vag_Sodertalje__MGL1251_web-1-683x1024.jpg" alt="" width="683" height="1024" /> I rollen som arbetsledare håller Peter Fritjofsson framför allt koll på den administrativa biten, till exempel trafikanordningsplaner och ÄTA-arbeten.[/caption]

Att Pekka och Peter arbetar tillsammans är långt ifrån en slump. Efter tio år i rivningsbranschen höll Peter på att utbilda sig till lärare när hans fru, som råkar vara Pekkas syster, nämnde att Bro &amp; Väg sökte arbetsledare. Peter blev intresserad, kom på intervju och fick jobbet. Nära fyra år senare är han fortfarande nöjd med beslutet.

– Det har varit en väldigt rolig tid med kollegor som är betydligt mer rutinerade än jag och som jag lärt mig massor av, säger Peter. 

Pekka är i sin tur väldigt glad över att få jobba med Peter. 

– Jag behövde ju hjälp och det är inte så lätt att få tag på bra folk. Så då får man ta dem man trivs med och lära upp dem själv, säger Pekka. 

[caption id="attachment_1644" align="alignnone" width="683"]<img class="size-large wp-image-1644" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/09/EA-Bro-Vag_Sodertalje__MGL1226_web-1-683x1024.jpg" alt="" width="683" height="1024" /> Arbetskamrater och familj. Peter Fritjofsson har ett tätt samarbete med Pekka Karppinen, som också är hans svåger.[/caption]

Faktum är att Pekka själv hamnade i anläggningsbranschen på precis samma sätt som Peter, alltså genom sin svåger. 

– Ja, det var ett misstag kan man säga. Jag var ju snickare egentligen. Men så sade min svåger att hans firma sökte folk och jag hoppade på det. I början var det nog mest traktamentet, att pengarna var bättre, som lockade. Efter hand har jag kommit att värdera möjligheten att få jobba ute i friska luften väldigt högt, säger Pekka. 

Trots alla år på jobbet blir Pekka fortfarande förvånad ibland. Just när han tror att allting är under kontroll, att planeringen bildligt talat är vattentät, så lyckas det ofta hända någonting som får projektet att ta en ny vändning. Den här gången var det busstrafiken. Helt plötsligt kom beskedet att kommunen omedelbart måste renovera parallellgatan och att busstrafiken därmed behöver komma igång på Övre Villagatan redan före semestern. Och när bussen ska fram kan inte Klasse stå där och gräva med sin grävskopa mitt i gatan.

[caption id="attachment_1646" align="alignnone" width="683"]<img class="size-large wp-image-1646" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/09/EA-Bro-Vag_Sodertalje__MGL1063_web-1-683x1024.jpg" alt="" width="683" height="1024" /> Högre grävtempo. När kommunen beslutade att tidigarelägga flytten av en busslinje blev det ännu mer jobb för Clas-Åke ”Klasse” Karlsson och de andra grävmaskinisterna.[/caption]

– Precis när man får höra en sån grej blir det lite panik och man känner att det vore skönt att byta jobb. Men den känslan brukar gå över ganska snabbt, säger Pekka med ett leende. 

[caption id="attachment_1647" align="alignnone" width="683"]<img class="size-large wp-image-1647" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/09/EA-Bro-Vag_Sodertalje__MGL0755_web-1-683x1024.jpg" alt="" width="683" height="1024" /> Skenbart lugn. På Övre villagatan är både bil- och busstrafiken tät, så allt arbete sker under stor tidspress.[/caption]

– Istället börjar man tänka på hur sjutton vi ska lösa situationen. För att reda ut det här med busstrafiken på väldigt kort varsel blev vi tvungna att öka tempot rejält. Vi har tagit in extra yrkesarbetare och flera ytterligare grävmaskinister. Så nu är det fullt ös. Och jag tror faktiskt att vi kommer att greja det här också.

De fixar fjärrvärme med förtroende och flexibilitet

Det ser ut som om någon startat en gruva mitt i Barnängsområdet på östra Södermalm. Platsen där SL:s bussdepå och Spårvägsmuseet låg har blivit en gigantisk grop där  stora grävmaskiner schaktar det bortsprängda berget. Sammanlagt sju kvarter med över 1200 lägenheter ska byggas. För Frijos del handlar projektet om att grundlägga Kvarteren Mangon och Persikan med över 300 hyreslägenheter och lokaler för butiker och förskolor, ett arbete som också innebär företagets återkomst till östra Söder. Ett stenkast härifrån utförde nämligen Frijo ett annat mycket omfattande och för staden viktigt arbete: grundläggningen av Sofia kyrka. Det är bara 120 år sen. Tiden flyger när man mycket att göra.

[caption id="attachment_1462" align="alignnone" width="1024"]<img class="wp-image-1462 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/05/FRIJO_MGL8301-2.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Ligger dräneringen tillräckligt jämnt och fint? Dick Nordin kollar och mäter.[/caption]
Pär Lindgren, Frijos platschef, lotsar oss ned mot bygg-gropen. Om sig själv säger han ödmjukt att han kan ”lite om mycket”, vilket säkert är bra när man ska leda ett projekt som omfattar sprängning, schaktning av jord och berg, spontning, energiborrning, elkanalisationer, va-ledningar, dränering, isolering, armering och gjutning av bottenplattor.  
– Det är ett speciellt projekt. Det är stort. Det är inne i stan. Det är ont om utrymme. Men det går bra. Hittills, säger Pär Lindgren.
I åtta månader har arbetslaget varit på plats. Men han och kollegorna är inte i mål ännu. Persikan ska vara klart före sommaren och Mangon i september enligt kontraktet.

[caption id="attachment_1464" align="alignnone" width="683"]<img class="wp-image-1464 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/05/FRIJO_MGL8249-3.jpg" alt="" width="683" height="1024" /> Pär Lindgren inspekterar framstegen. Än så länge håller tidplanen. Grundläggningen av Persikan ska vara klar innan semestern och Mangon i september.[/caption]
Pär Lindgren berättar och pekar för att beskriva en typ av utmaningar byggföretag sällan ställs inför i projekt en bit utanför stan: 
– Vi har sprängt ner berget 15 meter som mest, och schaktat bort cirka
60 000 kubik jord och berg, vilket motsvarar tio tusen lastbilstransporter som lämnat arbetsplatsen. Ser ni spontningen där? Vi var tvungna att komplettera den befintliga spontningen och förlänga den hela vägen längs bergssidan mot norr och dessutom förstärka berget med sprutbetong så att inte hela Barnängsgatan skulle rasa ner på grundläggningen.  


[caption id="attachment_1465" align="alignnone" width="1024"]<img class="wp-image-1465 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/05/FRIJO_MGL7860-2.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Kvarteret Persikan ligger nära Barnängsgatan. Frijo har spontat och förstärkt bergväggen för att undvika att gatan rasar ner över det nya bostadskvarteret.[/caption]
På Persikan är en besiktningsman på plats för att kolla att grundläggningsbotten packas ordentligt med sex-åtta överfarter som föreskrifterna säger. På Mangon har arbetslaget kommit längre och redan gjutit delar av bottenplattan. Rosa målade rektanglar och ljusblå cellplast lättar upp den annars mycket grå färgskalan. De rosa strecken har mätteknikerna Anna Kenkere och Mikael Hill sprayat dit för att markera vilken tjocklek av blå cellplastisolering som ska finnas på de olika delarna av husgrunden.


[caption id="attachment_1466" align="alignnone" width="683"]<img class="wp-image-1466 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/05/FRIJO_MGL8188-2.jpg" alt="" width="683" height="1024" /> Mätteknikerna Anna Kenkere och Mikael Hill lämnar spår efter sig bland annat i form av rosa sprayade streck.[/caption]
Anläggaren Sebastian Veigas, för dagen mustaschprydd, hanterar en borr modell större för att få fast bottenregeln för formen till en elgrop. 25-årige Sebastian har varit på Frijo i snart två år och stortrivs i gropen på Söder.  
– Mitt förra projekt var i tunneln i Solna. Det var intressant på sitt sätt, men det är underbart att jobba under bar himmel, säger han.
 – Och så har vi riktigt bra chefer, tillägger han och får applåder av Pär och arbetsledaren Lukas Ström.


[caption id="attachment_1467" align="alignnone" width="683"]<img class="wp-image-1467 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/05/FRIJO_MGL8201-3.jpg" alt="" width="683" height="1024" /> Sebastian Veigas, 25-årig anläggare, klarar alla de mycket varierande arbetsuppgifter som krävs av honom med bravur, även rollen som fotomodell.[/caption]

Efter avslutad borrning ger sig Sebastian i kast med ett knippe armeringsjärn. Samtliga armeringsjärn är försedda med egna nummer och färgkoder, så man vet var i grunden dom ska monteras. De monteras över isoleringen och blir till ett nät som betongarbetarna gjuter betongen kring.

[caption id="attachment_1468" align="alignnone" width="683"]<img class="wp-image-1468 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/05/FRIJO_MGL8035-3.jpg" alt="" width="683" height="1024" /> Armeringsjärnen kommer i knippen på cirka 20. Alla med sitt eget nummer och färgkod som bestämmer dess placering i nätet som omger isoleringen.[/caption]
En liten bit därifrån sprider 68-årige Börje Graaf makadam 8-16 för dräneringen. När grundläggningen av Persikan och Mangon är färdig i september så lägger Börje bygghjälmen på hyllan för gott. 
– Kroppen hänger fortfarande med bra och jag trivs med att jobba, därför har jag kört några år extra, men nu känns det väl som att det är dags, säger Börje Graaf.

På frågan om vad han kommer att sakna mest så kommer svaret snabbt och bestämt:
– Gemenskapen. Arbetskamraterna.


[caption id="attachment_1470" align="alignnone" width="683"]<img class="wp-image-1470 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/05/FRIJO_MGL8504-3.jpg" alt="" width="683" height="1024" /> Veteranen som gör sitt sista jobb. Börje Graaf, 68, har arbetsglädjen kvar men börjar vänja sig vid tanken på pension. Till sommaren är det dags.[/caption]
Pär Lindgren nickar. Han är inte riktigt där än själv, men börjar ändå ana slutet på sin långa yrkesbana inom byggbranschen.
– Fyra, fem år till blir lagom. Sen vill jag ha mer tid för barnen, barnbarnen, sommarstugan och skidåkningen.
1981 fick han sitt första byggjobb som mätbiträde på JM. Yrkesvalet föll sig naturligt eftersom pappa var byggarbetare. Men Pär ville inte gå helt och hållet i faderns fotspår.
– Min far var grovarbetare hela livet. Jag kände nog från början att jag ville utbilda mig lite mer och få ett annat liv än vad han hade.
Det blev nästan 30 år på JM, där han gick från utsättare, till arbetsledare och så småningom platschef. När barnen blivit stora ville han prova något nytt och bytte till Peab, vilket han snart insåg var ett misstag.
– Jag trivdes helt ok, men toppstyrningen var ännu värre än på JM. Behövde man ett par nya arbetsskor kunde man inte gå till affären tvärs över gatan utan var tvungen att beställa från Skåne, säger Pär.
Med viljan att prova på en mindre firma hamnade han 2010 på Grävbolaget, som några år senare blev införlivat i Frijo.


[caption id="attachment_1471" align="alignnone" width="1024"]<img class="wp-image-1471 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/05/FRIJO_MGL8227-2-1.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Platschefen Pär Lindgren har en lång karriär bakom sig och styr arbetet med seriositet, lugn och ett och annat skratt.[/caption]
– Jag har fått stort förtroende och chansen att ta mig an flera stora projekt. Jag har utvecklats i min roll och trivs väldigt bra med kollegorna, säger Pär.
Hans tyngsta ansvar som platschef tycker han är ekonomin. Kontraktet på Persikan och Mangon är värt över 80 miljoner kronor för Frijo. Många timmar i veckan sitter Pär inne på projektkontoret och slår i byggbiblarna AMA/MER, och räknar på kostnader och intäkter gentemot kalkylen och tidsplanen. Byggekonomi har han lärt sig bit för bit under sina 40 år i branschen.

[caption id="attachment_1472" align="alignnone" width="683"]<img class="wp-image-1472 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/05/FRIJO_MGL8304-3.jpg" alt="" width="683" height="1024" /> Några centimeter ovanför den blå isoleringen kommer de framtida söderborna trampa omkring i sin tvättstuga.[/caption]
– Det jag kan är en kombination av skolutbildning, alla år på fältet och de kurser som jag löpande fått i ekonomi och entreprenadjuridik av mina arbetsgivare. Det gäller att få ihop de två världarna, siffrorna och spadtagen, och lära sig hur de påverkar varandra. 
Man lär sig hela tiden nya saker, och idag är det nästan att man behöver juristutbildning för att reda ut vad man har rätt att ta betalt för när man hamnar i oenighet med beställaren.
Arbetsdagen lider mot sitt slut. Vid ett blivande hiss-schakt tar Pär ett spontanmöte med Lukas Ström, arbetsledare för betongdelen. Flera gånger varje dag stämmer de av hur arbetet fortskrider och vad som väntar kommande dagar och veckor. Det skiljer 30 år i ålder och mer än så i yrkeserfarenhet mellan dem. Pär ser bara fördelar med det.


[caption id="attachment_1473" align="alignnone" width="1024"]<img class="wp-image-1473 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2021/05/FRIJO_MGL8099-2.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Frijo-talang. Lukas Ström är trots sin unga ålder redan arbetsledare för betong.[/caption]
–  Vi har mycket att ge varandra. Lukas lär mig saker när det gäller betong och jag kanske är en slags mentor för honom när det gäller att ha överblick på ett stort och komplicerat projekt där alla moment behöver samordnas för att komma i mål med ett gott arbetsklimat, bra ekonomi och nöjda kunder. Men framför allt är det en bra känsla att det kommer några och tar över den dag man själv lägger av.

Generationerna hjälps åt i gigantisk grop på Söder

Broby Spår

Eldröd termit lyser mot grå järnvägsmakadam och frodigt gröna barrträd. Vi befinner oss på järnvägsspåret på Roslagsbanans linje mot Kårsta, närmare bestämt mellan Lindholmen och Vallentuna. Den lantliga miljön får avståndet till Stockholm att verka längre än de dryga tre mil det faktiskt rör sig om. Broby Spårs svetsarteam: Rasmus Hammarberg och Kim Bergman, svetsar ihop räls med hjälp av termit. Metoden bygger på en kemisk reaktion där en form byggs runt rälsändarna som sedan fogas samman med hjälp av flytande stål. Termiten, en blandning av aluminium och olika metalloxider, når efter antändning en temperatur på över 2000 grader.


[caption id="attachment_1213" align="aligncenter" width="683"]<img class="size-large wp-image-1213" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/11/EA_gruppen_Vallentuna_MGL5789_fix-683x1024.jpg" alt="" width="683" height="1024" /> Rasmus Hammarberg, 24-årig svetsare från Sveg, tillhör Broby Spårs nya generation medarbetare.[/caption]
– Bara man är noggrann vid hanteringen går det bra. Jag har aldrig bränt mig, säger Rasmus Hammarberg.
Ungefär åtta stycken par rälsändar hinner de svetsa ihop på en dag. Deras arbete är en del av Broby Spårs omfattande projekt med att rusta upp den sju kilometer långa sträckan mellan Vallentuna och Lindholmen. Inom några år ska Roslagsbanan få en ny generation vagnar som går snabbare, upp till 100 kilometer i timmen jämfört med dagens 80, och kräver mer robusta spår.


[caption id="attachment_1208" align="aligncenter" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1208" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/11/EA_gruppen_Vallentuna_MGL5513_fix-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Varm räls. Termiten når efter antändning en temperatur på över 2000 grader.[/caption]
Broby Spår förstärker banvallar och räls och förbättrar säkerheten genom att bygga om plankorsningarna på sträckan. Stationerna i Ormsta och Lindholmen får nya plattformar och här i Vedalund byggs en ny mötesstation och en ny infart till Vallentunadepån. De nya vagnarna behöver också högre prestanda vad gäller eltillförsel varför Broby Spår även drar över 100 000 meter ny signal- och elkabel.


[caption id="attachment_1203" align="aligncenter" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1203" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/11/EA_gruppen_Vallentuna_MGL5225_fix-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Broby Spårs projektingenjör Anna Olsson växlar mellan kontorsarbete och direktkontakt med medarbetarna ute på spåret.[/caption]
Broby Spårs projektingenjör Anna Olsson skjutsar oss ett par kilometer norrut till Lindholmens station. I närheten av det vackra stationshuset sitter Broby Spårs entreprenadchef Arto Linna i en blå byggbod och går igenom ekonomifrågor med projektekonomen Magnus Ojala.


[caption id="attachment_1201" align="aligncenter" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1201" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/11/EA_gruppen_Vallentuna_MGL5106_fix-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Entreprenadchefen Arto Linna var med och grundade Broby Spår 2001. Under de snart 20 år som gått har företaget blivit en pålitlig aktör i en glödhet bransch.[/caption]
Arto har varit med tillräckligt länge för att veta hur nära det var att Roslagsbanan blev nedlagd på 1970-talet då många politiker och tjänstemän på SL ansåg att bil och buss var framtiden. Men en folkomröstning i frågan visade att kommuninvånarna ville ha kvar sin bana. Sedan 1980-talet har Roslagsbanan varit föremål för upprepade upprustningar. Banan har bland annat fått nya broar, tunnlar, dubbelspår och vagnar.
För några år sedan fattades dessutom beslutet att i framtiden förlänga Roslagsbanan till T-centralen via Odenplan. Beslutet att behålla och utveckla Roslagsbanan har haft stor påverkan på Arto Linnas yrkesliv. Under tidigt 1990-tal började han i järnvägsbranschen, 2001 var han med och grundade Broby Spår, och många av projekten genom åren har gällt just Roslagsbanan.
– Jo, jag har lärt känna banan väldigt väl. Det är en charmig och unik bana, den enda smalspåriga järnvägen med persontrafik som fortfarande är igång i hela landet. För Broby Spår har projekten med Roslagsbanan och SL:s övriga banor gjort att vi kunnat fokusera vår verksamhet till Stockholmsområdet. Det har varit väldigt bra både för oss och våra uppdragsgivare som haft tillgång till en entreprenör som känner till anläggningarna, säger Arto.


[caption id="attachment_1218" align="aligncenter" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1218" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/11/EA_gruppen_Vallentuna_MGL5293_fix_beskuren-1024x734.jpg" alt="" width="1024" height="734" /> Roslagsbanan är Sveriges enda smalspåriga järnväg för persontrafik som fortfarande är i bruk. Broby Spår har gjort många arbeten på Roslagsbanan och med åren byggt upp en maskinpark anpassad till banans smala (891 millimeter) spår. På bilden en spårföljare.[/caption]
Kontraktet på arbetena mellan Vallentuna och Lindholmen är värt 87 miljoner kronor. Med tilläggsarbeten hamnar summan på en bit över 100.
– Det är en bra nivå. Det är där våra projekt ska ligga. Själva jobbet är vi trygga med att vi klarar av att utföra med hög kvalitet. Utmaningen den här gången har framför allt varit Corona. Att det varit så svårt att få hit material när stora delar av världen stängde ned, säger Arto.


[caption id="attachment_1209" align="aligncenter" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1209" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/11/EA_gruppen_Vallentuna_MGL5524_fix-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Metoden termitsvetsning innebär att en form byggs runt rälsändarna som sedan fogas samman med hjälp av metallblandningen termit.[/caption]
En annan och mer långsiktig utmaning är av internt slag. Broby Spår är inne i en generationsväxling vad gäller medarbetarna.
– Jo, vi är ju några stycken som varit med ett tag, säger Arto med ett leende.
– Men vi har fått in många duktiga ungdomar och sen är det så att vi äldre fortfarande tycker att det är väldigt roligt att jobba. Vi har flera medarbetare som trivs så bra att de gärna fortsätter efter pensionen. Min känsla är att vi just nu har en väldigt bra mix av rutin och ungdom, säger Arto.


[caption id="attachment_1205" align="aligncenter" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1205" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/11/EA_gruppen_Vallentuna_MGL5379_fix-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Erfarenhet, kompetens och arbetsglädje. Bantekniker Vincent Clintsol har varit anställd på Broby Spår ända sedan starten 2001 och trivs både med jobb och kollegor. ”Vi är ett bra gäng och en sån här dag när solen skiner, då är det perfekt att vara ute och jobba”.[/caption]
Kombinationen av äldre trygghet och ungdomlig entusiasm är tydlig ute på spåret vid Vedalund. Brobyveteranen Vincent Clintsol jobbar med att höja rälsen och dosera kurvan rätt, sida vid sida med det unga svetsarteamet Rasmus och Kim från Sveg. Rasmus har tagit en paus i arbetet och blickar bort mot sin storebror Douglas, även han anställd av Broby Spår, som står med en joystick i handen och styr en maskin som packar makadam.
–  Det är roligt att jobba med storebrorsan. Jag vet precis hur han och Kim tänker så det är sällan vi egentligen behöver prata så mycket om jobbet. Och undrar man nåt så finns det alltid folk med mycket erfarenhet att fråga, säger Rasmus.


[caption id="attachment_1210" align="aligncenter" width="683"]<img class="size-large wp-image-1210" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/11/EA_gruppen_Vallentuna_MGL5566_fix-683x1024.jpg" alt="" width="683" height="1024" /> Barndomsvänner och svetsarkollegor. Rasmus Hammarberg och Kim Bergman från Sveg har känt varandra sedan förskoleåldern.[/caption]
Under projekttiden bor Rasmus, storebror Douglas och barndomsvännen och numera jobbarkompisen Kim, tillsammans i en husvagn. Måndag till torsdag kör de långa arbetspass för att sedan kunna ta långhelg hemma i Sveg. Entreprenadchefen Arto Linna nickar uppskattande när vi pratar om det unga gänget från Härjedalen och deras husvagn.
&nbsp;

[caption id="attachment_1219" align="aligncenter" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1219" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/11/EA_gruppen_Vallentuna_MGL5733_fix_beskuren-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Hem ljuva hem. Kim Bergman kör långa arbetspass måndag till torsdag, sedan blir det långhelg hemma i Sveg.[/caption]

[caption id="attachment_1220" align="aligncenter" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1220" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/11/EA_gruppen_Vallentuna_MGL5819_fix_beskuren-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Broby Spårs Mättekniker Sander Moks ser till att banvall och räls har rätt höjd och kurvdosering för att klara av Roslagsbanans nya vagnar.[/caption]
– Det är en gammal tradition som håller i sig att järnvägare gillar speciella villkor och förutsättningar, säger Arto.
Roslagsbanan rustas upp och byggs ut. Tvärbanan likaså. Och i framtiden kanske nya höghastighetståg kräver upprustning av hela järnvägsnätet. Med tanke på kommande satsningar på infrastruktur, både i Stockholm och övriga landet, tror Arto på en ljus framtid både för själva företaget och de unga medarbetarna.


[caption id="attachment_1217" align="aligncenter" width="683"]<img class="wp-image-1217 size-large" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/11/EA_gruppen_Vallentuna_MGL5116_fix-1-683x1024.jpg" alt="" width="683" height="1024" /> Projektekonomen Magnus Ojala har bråda dagar med många extra beställningar från uppdragsgivaren och speciallösningar för import av material.[/caption]
– Det är en boom vad det gäller spårbunden trafik just nu. Det som känns väldigt bra är att Broby Spår har precis den kompetens och erfarenhet som krävs för att vara en viktig spelare framöver.
&nbsp;

Broby Spår rustar Roslagsbanan för snabbare vagnar

Det är tidig förmiddag men att döma av trafiken på Dalvägen i Tumba så pågår morgonrusningen fortfarande. Vägen är full av lastbilar och långtradare som tycks ha bråttom till sina olika destinationer. Bro &amp; Vägs platschef Dmitrijs Tolstiks står i korsningen mellan Dalvägen och den mindre Björkvägen och pekar på övergången mellan vägarna.


[caption id="attachment_1135" align="aligncenter" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1135" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/10/EA-gruppen_MGL6429_fix-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Det börjar likna något. Platschefen Dmitrijs Tolstiks och arbetsledaren Johan Törnstrand promenerar längs den 800 meter långa blivande gång- och cykelbanan på Dalvägen i Tumba.[/caption]
– På den här sidan av vägen tog cykel- och gångbanan bara slut tidigare. De som hade väldigt god lokalkännedom visste att man kunde krångla sig upp på en väg som går bakom husen där borta för att så småningom komma fram till punkten där cykelvägen börjar igen, 800 meter längre fram. För övriga var det bara att samsas med lastbilarna på stora vägen. Det är lätt att förstå hur farligt det kunde vara. Så att bygga den här gång- och cykelbanan känns som en god gärning, säger Dmitrijs.


[caption id="attachment_1137" align="aligncenter" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1137" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/10/EA-gruppen_Tumba_MGL6476_fix-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Bro &amp; Väg har lagt gatsten i betong längs hela gång- och cykelbanan.[/caption]
Tillsammans med Bro &amp; Vägs arbetsledare Johan Törnstrand promenerar Dmitrijs längs bädden av 16 millimeters stenkross på Dalvägen. Här har arbetslaget från Bro &amp; Väg jobbat sedan i februari. När Dmitrijs och Johan ser tillbaka på projektet konstaterar de att det blev mer komplicerat än de väntat sig. Johan förklarar att verkligheten inte stämde överens med det underlag som de fått av uppdragsgivaren Trafikverket.


[caption id="attachment_1136" align="aligncenter" width="683"]<img class="size-large wp-image-1136" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/10/EA-gruppen_Tumba_MGL6453_fix-683x1024.jpg" alt="" width="683" height="1024" /> Johan Törnstrand är nöjd med att arbetslaget ser ut att hålla tidsplanen trots många oväntade utmaningar, bland annat i form av underlag som inte stämde med verkligheten.[/caption]
– Det första vi insåg när vi kom på plats var att trafiksituationen var helt ohållbar. Bilarna kom alldeles för nära oss och vi hade inte tillräckligt med avstånd till vägen för att kunna anlägga dräneringen för dagvatten som ingick i uppdraget, säger Johan Törnstrand.    
Efter förhandlingar med uppdragsgivaren breddades Bro &amp; Vägs arbetsområde på Dalvägen med fem meter vilket möjliggjorde ett eget körfält innanför det avspärrade området.
– Att vi fick börja med att göra om själva körbanan gjorde att vi fick lite uppförsbacke och hamnade i tidspress från början. Med tanke på det tycker jag vi gjort det riktigt bra som ändå ser ut att klara tidsplanen, säger Johan Törnstrand.


[caption id="attachment_1138" align="aligncenter" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1138" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/10/EA-gruppen_Tumba_MGL6509_fix-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Bro &amp; Vägs yrkesarbetare Keith Olsson kör med paddan för att förhindra sättningar i marken. Snart är det dags för asfaltering.[/caption]
Själva arbetet har bestått av att fräsa upp asfalten på vägen, anlägga dräneringsrör för dagvatten, samt att schakta- och förbereda för att sedan lägga stenkross på den blivande banan. Bro &amp; Väg anlägger också en grönyta mellan bilvägen och gång- och cykelbanan och lägger gatsten i betong längs hela sträckan. På andra sidan banan finns diverse industrifastigheter och restauranger. De har under arbetets gång blivit utsatta för tämligen omild behandling i form av rivna staket och parkeringsplatser som blivit naggade i kanterna av projektets grävmaskiner. Dmitrijs har fått ägna en hel del tid åt att förklara Trafikverkets planer och var tomtgränserna egentligen går för de lokala företagarna.


[caption id="attachment_1140" align="aligncenter" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1140" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/10/EA-gruppen_TUMBA_MGL6547_fix-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Att bygga 800 meters lätt kurvad gång- och cykelbana är ett precisionsarbete. Lasermätning är ett av de högteknologiska verktyg som Bro &amp; Väg använder.[/caption]
– Det har blivit en del överraskningar för både oss och företagarna under resans gång. Som tur är jag en diplomatisk person så vi har klarat oss undan större konflikter, säger Dmitrijs.
Just kommunikation är en av Dmitrijs styrkor. Som nioåring flyttade han till Sverige från Lettland. Hemifrån hade han med sig språken lettiska och ryska. I medelpadska Ånge lärde han sig snabbt svenska, i lätt sjungande västernorrländsk tappning. När han sedan blev smed och montör i byggbranschen så fick han många arbetskamrater från Polen. Snart hade han lärt sig även polska.


[caption id="attachment_1141" align="aligncenter" width="683"]<img class="size-large wp-image-1141" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/10/EA-gruppen_Tumba_MGL6572_fix-683x1024.jpg" alt="" width="683" height="1024" /> Vackert väder. Viktigt projekt. Trevliga arbetskamrater. Bro &amp; Vägs yrkesarbetare Keith Olsson fångar arbetsdagen med ett leende.[/caption]
– Jag lyssnade ju hela dagarna när mina polska kollegor pratade med varandra och efter ett tag kunde jag tillräckligt mycket för att hänga med i konversationen, säger Dmitrijs.
Tack vare att han kunde göra sig förstådd med en stor del av arbetslagen på olika byggprojekt föll det sig också naturligt för byggföretagen att låta Dmitrijs prova på arbetsledande uppdrag.   


[caption id="attachment_1142" align="aligncenter" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1142" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/10/EA-gruppen_Tumba_MGL6584_fix-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> De inhyrda grävmaskinisterna jobbar efter GPS vilket gör att Bro &amp; Väg oftast klarar sig utan egen mättekniker på plats.[/caption]
– Det blev ofta att jag gick igenom och förklarade bygghandlingar och arbetsplaner för kollegor som behövde få höra saker på sitt eget språk, så när jag väl blev arbetsledare på riktigt hade jag redan praktiserat en hel del, säger Dmitrijs.
För ett år sedan blev han rekryterad som platschef till Bro &amp; Väg. Efter att ha arbetat på byggjättar som Züblin och Serneke lockades han av gemenskapen på ett mindre företag.


[caption id="attachment_1144" align="aligncenter" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1144" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/10/EA-gruppen_TUMBA_MGL6715_fix-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Platschefen Dmitrijs Tolstiks började på Bro &amp; Väg 2019. ”Vi är mer som en familj än som arbetskollegor. Vi tar hand om varandra”, säger han.[/caption]
– Jag har känt mig välkommen från dag ett. Här är vi mer som en familj än som arbetskollegor. Vi tar hand om varandra, säger Dmitrijs.
Bredvid bädden av stenkross drar Bro &amp; Vägs yrkesarbetare Keith Olsson en padda. Snart är det dags för asfaltering och Keith jobbar hårt för att förhindra sättningar i marken.
<img class="aligncenter size-large wp-image-1134" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/10/DJI_HDR_0276-1024x767.jpg" alt="" width="1024" height="767" />
– Sex gånger kör jag över hela sträckan. Efter det kan man vara rätt trygg med att vi har fast mark under fötterna, säger Keith Olsson.
I november är det meningen att traktens cyklister, joggare, fotgängare, rullskidåkare med flera ska få börja använda banan.

Bro &amp; Väg bygger 800 meter trygghet

Vi befinner oss i omedelbar närhet till Solvalla, den nästan 100 år gamla travbanan där hästar som Legolas, Järvsöfaks, Ina Scott och Ego Boy etsat sig fast i travpublikens minne. Här, nära Bällstaån mellan Ridsportens hus och Ulvsundaleden, utför Frijo förberedande arbeten till ett nytt kapitel i huvudstadens historia, nämligen utbyggnaden av Tvärbanan till Kista.


[caption id="attachment_1100" align="aligncenter" width="1024"]<img class="wp-image-1100 size-large" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/09/20200506_082908638_iOS-1024x768.jpg" alt="" width="1024" height="768" /> Dammen är till för att slammet som kommer ut sorteringsverket ska sedimentera. Dammen är även en buffert, då det inte är möjligt att hinna med att suga ur alla slamtankar med sugbilar. Slammet pumpas med stora pumpar till dammen från sorteringsverket. (Foto: EA Gruppen)[/caption]
Frijos platschef Christian Wedar möter upp med ett leende i den soliga sensommarmorgonen. Han och teamet, ”mina gubbar” som han kallar dem, har varit här sen i februari. Det är tvära kast i byggbranschen. Förra året byggde de ett utomhusbad i Järva. Nu bygger de en 340 meter lång dagvattentunnel som ska ligga under Tvärbanan.


[caption id="attachment_1093" align="aligncenter" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1093" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/09/EA-gruppen_Frijo_Sol_20200826_MGL4446_fix-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Ödmjuk chef. Christian Wedar leder gruppen genom att ge sina medarbetare stort eget ansvar. ”I många fall har de mycket större kunskap än jag. Då blir det min uppgift att låta dem använda den”, säger Christian.[/caption]
– Det är häftigt att jobba med projekt som är så olika varandra. I fjol gjorde vi allt från ax till limpa och kunde lämna ett helt färdigt och jättefint bad efter oss. Den här gången är vi en mindre, men viktig, del av ett mycket större projekt, säger Christian.
Totalt rör utbyggnaden av Tvärbanan en åtta kilometer lång sträcka genom tre kommuner: Stockholm, Sundbyberg och Sollentuna. Syftet är att göra det smidigare att resa mellan hem, skola och arbete. Utbyggnaden bedöms också nödvändig för att klara befolkningstillväxten. Och såklart finns hållbarheten med i bilden: Om fler reser kollektivt minskar vår klimatpåverkan.


[caption id="attachment_1102" align="aligncenter" width="1024"]<img class="wp-image-1102 size-large" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/09/IMG_3239-sänkbrunn-elektriker-på-plats-för-att-få-igång-borrning-pumpar-m.m-e1601285833928-1024x768.jpg" alt="" width="1024" height="768" /> Här har borrningen för den 340 meter långa tunneln för dagvattenledning börjat. Metoden kallas mikrotunnling. Borren väger 80 ton och själva borrningen går till så att borren ”äter” sig fram genom marken, borrkronans ”tänder” river loss jord och löst material medan runda diskar på borrens framsida spräcker större stenblock.[/caption]
Christian går fram till en sju meter bred och nära fem meter djup sänkbrunn. I slutet av april kom landets främsta experter på mikrotunnling, Göteborgsföretaget BAB, hit med en av sina ”monsterborrar”. BAB platsgjöt sänkbrunnen vilken borren sedan sänktes ner i. Borren som väger 80 ton pressades sen in i starthålet nere i sänkbrunnen. Själva borrningen gick till så att borren ”åt” sig fram genom marken, borrkronans ”tänder” rev loss jord och löst material medan runda diskar på borrens framsida spräckte större stenblock.  Själva gången eller kulverten där dagvattenledningen ska gå är rund, har en diameter på 1,6 meter, och är uppbyggd av två meter breda betongelement som pressades in efter borren med hjälp av två hydraulkolvar.


[caption id="attachment_1090" align="aligncenter" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1090" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/09/EA-gruppen_Frijo_Sol_20200826_MGL4317_fix-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Ny vattenledning ska kopplas ihop med befintlig. Den blåa är den nya. Den lilla slangen som går in i den blåa är för renspolning av ledningen.[/caption]

[caption id="attachment_1088" align="aligncenter" width="1024"]<img class="wp-image-1088 size-large" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/09/EA-gruppen_Frijo_Sol_20200826_MGL4217_tif-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Frijo har schaktat cirka 1 000 ton jordmassor under projektet. Vilket är betydligt mindre än vad som varit fallet om projektet använt konventionella metoder för att gräva tunneln.[/caption]
Fördelen med metoden mikrotunnling är bland annat att behovet av schakt minskar avsevärt. Nu behövde man schakta cirka 1 000 ton. Med konventionella tunnelmetoder hade schaktningen säkerligen överstigit 5 000 ton. Frijos roll under borrningen var, förutom att leda själva projektet, att schakta och bygga en damm för att ta hand om allt vatten, lera och jordmaterial som kom fram under borrningen.
– Man kan säga att vi stod för ”the Dirty Work” som möjliggjorde borrens framfart. Det var väldigt häftigt att följa på nära håll, säger Christian.


[caption id="attachment_1087" align="aligncenter" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1087" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/09/EA-gruppen_Frijo_Sol_20200826_MGL4213_fix-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Arbetsledaren Peter Halvarsson gör ett av sina första projekt på Frijo, och fick vara med om dramatik när den 80 ton tunga borren började sjunka för långt ner i jorden. Men tack vare ett gott teamwork löste man situationen.[/caption]

[caption id="attachment_1104" align="aligncenter" width="1024"]<img class="wp-image-1104 size-large" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/09/IMG_3641-styrd-borrning-ca-220-meter-1024x768.jpg" alt="" width="1024" height="768" /> Under inledningen av borrningen sjönk borren ner för långt i marken och fick lyftas upp till rätt nivå. (Foto: EA Gruppen)[/caption]
Med normal takt tar sig borren fram 10–15 meter per dag. Men ganska snart efter att borrningen inletts sjönk borren för långt ner i jorden.
– Marken här är ju väldigt sumpig, det är ”blåsmack” hela vägen, därför har man förstärkt med KC-pelare, men borren sjönk ändå, säger Christian.
Nu inleddes en intensiv fas med att komma tillrätta med problemen. Lösningen blev att schakta fram och använda den ögla som finns på borrens ovansida och lyfta borren till rätt läge med hjälp av mobilkran.
– När det händer såna här saker ställs stora krav på medarbetarna. Alla måste vara beredda på att rycka in där det behövs. Då är det väldigt skönt att ha erfarna och kompetenta kollegor som känner varandra väl, säger Christian.


[caption id="attachment_1091" align="aligncenter" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1091" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/09/EA-gruppen_Frijo_Sol_20200826_MGL4354_fix-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Kristofer Lund med 20 år på Frijo uppskattar att få stort eget ansvar och gillar varierade arbetsuppgifter. Under projektet Kistagrenen har det blivit mycket åkande i hjullastaren.[/caption]

En bit bort från sänkbrunnen kör Kristofer Lund en padda för att packa jorden och förhindra sättningar.
– Det här projektet har varit kul för att arbetsuppgifterna är så varierade. Jag har till exempel fått köra den där en hel del, säger Kristofer och pekar mot en hjullastare som står parkerad en bit bort.
Kristofer har trots sin relativa ungdom redan jobbat på Frijo i 20 år.
– Jag började i stort sett direkt efter skolan och har trivts bra hela tiden. Vi är ett gäng där alla uppskattar varandra och litar på varandra. Det vi gör är ett lagarbete, men vi är ändå väldigt självgående. Det blir roligare att jobba när man får fatta många beslut själv, säger Kristofer Lund.


[caption id="attachment_1092" align="aligncenter" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1092" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/09/EA-gruppen_Frijo_Sol_20200826_MGL4385_fix-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Kristofer Lund packar material över en nylagd dagvattenledning.[/caption]
Platschefen Christian Wedar instämmer:
– För mig som chef är jag ödmjuk inför det faktum att medarbetarna i många fall kan mycket mer än jag. Då gäller det att ta vara på deras kompetens för att lösa uppgifterna på bästa sätt.
En annan ung veteran, John Wicksell, med 15 år på företaget, beskriver hur arbetet med monsterborren fortsatte. Efter att borren jobbat sig fram cirka 200 meter under jorden närmade sig borren markytan så pass mycket att den i stället började gå lite för mycket uppåt.


[caption id="attachment_1097" align="aligncenter" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1097" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/09/EA-gruppen_Frijo_Sol_20200826_MGL4591-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Ung veteran och kommunikationsexpert. John Wicksell har arbetat 15 år på Frijo och har titeln ledande yrkesarbetare vilket bland annat innebär extra ansvar för samordning mellan Frijo och underentreprenörer på plats.[/caption]
– Då blev vi tvungna att schakta framför borren och pressa ned den med hjälp av en grävmaskin. Så höll vi på så tio meter i taget tills vi var klara, säger John Wicksell.
För John som är ledande yrkesarbetare på plats och tar stort ansvar för samordning mellan olika entreprenörer har projektet trots en del oväntade händelser flutit på bra.
– Eftersom det bara varit vi och BAB och några inhyrda grävare på plats så har det varit ganska lätt att hålla ordning och reda på arbetsplatsen, och det är så jag vill ha det, rent och snyggt, säger John.


[caption id="attachment_1086" align="aligncenter" width="683"]<img class="size-large wp-image-1086" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/09/EA-gruppen_Frijo_Sol_20200826_MGL4174_FIX-683x1024.jpg" alt="" width="683" height="1024" /> Att hålla rent och snyggt på arbetsplatsen underlättar för alla.[/caption]

[caption id="attachment_1103" align="aligncenter" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1103" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/09/IMG_3317-BAB-inför-rörtryckningen-1024x768.jpg" alt="" width="1024" height="768" /> Tunneln är uppbyggd av runda, två meter breda betongelement med en diameter på 1,6 meter, som pressas på plats efter borren av två hydraulkolvar.[/caption]
Från starthålet i sänkbrunnen kan man se hela den nu färdiga betongtunneln där dagvattenledningen ska ligga. Slutet av tunneln avtecknar sig som en rund fläck av ljus 340 meter bort.
– Vi pratade om att vi skulle ta hit en skateboard och prova att åka nerför tunneln. Den har ju typ 1,5 graders fall för att vattnet ska rinna nerför så det hade kunnat bli lagom fart. Men det skulle blivit så komplicerat att förklara arbetsskador som uppstått på grund av skateboardåkning för arbetsgivaren, säger John med ett skratt.


[caption id="attachment_1095" align="aligncenter" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1095" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/09/EA-gruppen_Frijo_Sol_20200826_MGL4586_fix-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Frijos Tommy Edlund övervakar schakt runt en befintlig vattenledning.[/caption]
Egentligen skulle arbetsstyrkan från Frijo redan ha avslutat projektet, men beställaren Trafikverket har kommit med flera extra jobb. Till exempel utför Frijo nu en temporär vägavfart från Ulvsundaleden.
– Att vi fått mer att göra är givetvis positivt. Vi har haft en bra dialog med SL och de verkar väldigt nöjda, säger Christian Wedar.
Uppdraget att utföra själva utbyggnaden av Tvärbanan, inklusive järnvägsspår, banvallar, elförsörjning med mera, är för närvarande föremål för upphandling där byggjättar från Spanien och Turkiet deltar och överklagar varandras anbud.
&nbsp;

[caption id="attachment_1096" align="aligncenter" width="1024"]<img class="wp-image-1096 size-large" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/09/EA-gruppen_Frijo_Sol_20200826_MGL4588_fix-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Radarparet. John Wicksell och platschefen Christian Wedar står i nästan ständig kontakt med varandra.[/caption]

[caption id="attachment_1094" align="aligncenter" width="1024"]<img class="size-large wp-image-1094" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/09/EA-gruppen_Frijo_Sol_20200826_MGL4471_fix-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Den 340 meter långa tunneln ska härbärgera en ledning som tar hand om spillvatten från den intilliggande motorleden. Den är 1,6 meter i diameter vilket gör det ganska jobbigt att gå i den …[/caption]
– Det ska bli spännande att se vad som händer. En sak är säker: den som får uppdraget kommer att behöva många underentreprenörer för att klara av det. Vi på Frijo kommer säkert att kunna spela en viktig roll även framöver, säger Christian.
&nbsp;

Teamwork för Tvärbanan

Vägen leder brant neråt för att sedan mynna ut i till synes oändliga korridorer i sten. Leif Hogeland, platschef på Bygg &amp; Berglaget, och kollegan Örjan Berlin, platschef på Frijo, visar runt i tunnelsystemet som sammanlagt ska vara drygt 18 kilometer långt. Vi promenerar, men många av dem vi möter i den underjordiska värld som är Henriksdals reningsverk, cyklar eller åker golfbil för att komma fram snabbare.
<div id="attachment_1070" class="reference-full-image aligncenter"></div>
<div>

[caption id="attachment_761" align="alignnone" width="1024"]<img class="wp-image-761 size-large" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/EA-Frijo__V3A8646_klar-e1593585921358-1024x688.jpg" alt="Projektet i Henriksdals reningsverk är ett långsiktigt samarbete med Stockholm Vatten som kommer att pågå i åtminstone tio år till." width="1024" height="688" /> Projektet i Henriksdals reningsverk är ett långsiktigt samarbete med Stockholm Vatten som kommer att pågå i åtminstone tio år till.[/caption]

</div>
<div></div>
– Här luktar det lite speciellt, säger Örjan Berlin och öppnar dörren till rummet som rymmer reningsbassängen för eftersedimentering, det näst sista steget i den 24 timmar långa reningsprocess som vattnet går igenom för att kunna släppas ut i Saltsjön.

<div id="attachment_1071" class="reference-full-image aligncenter"></div>
<div>

[caption id="attachment_762" align="alignnone" width="1024"]<img class="size-large wp-image-762" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/EA-Frijo__V3A8695_klar-1024x682.jpg" alt="" width="1024" height="682" /> Samarbete över bolagsgränserna. Platscheferna Leif Hogeland, BBL, och Örjan Berlin, på Frijo, diskuterar dagligen sina många gemensamma delprojekt.[/caption]

</div>
<div></div>
Det är en viktig plats vi befinner oss på. Längs med de underjordiska tunnlarna ligger avlånga och mycket djupa bassänger. Här renas avloppsvatten från nära en och en halv miljon stockholmare. Henriksdal är Sveriges största reningsverk och en central del av huvudstadens infrastruktur. Säkerhetsklassat på grund av sin strategiska betydelse. Sedan några år pågår ombyggnationen av Henriksdals reningsverk. Projektet kallas SFA: Stockholms framtida avloppsrening. Om tio år ska Henriksdal vara ett av världens modernaste reningsverk med membranteknik som ger en fördubblad kapacitet jämfört med idag och renare vatten. Under den här tio- års perioden ska också Bromma reningsverk läggas ner och allt avloppsvatten från västerort ska i stället komma till Henriksdal via en fjorton kilometer lång tunnel, som börjar byggas i början av 2020.

<div id="attachment_1074" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_767" align="alignnone" width="1024"]<img class="size-large wp-image-767" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/EA-Frijo__V3A8942_klar-1024x682.jpg" alt="" width="1024" height="682" /> Kapaciteten i Henriksdal ska fördubblas och vattenverket ska bli världsledande med hjälp av en ny slags rening, så kallad membranteknik.[/caption]

</div>
Flera olika byggföretag samverkar i projektet. Medan företag som Veidekke och YIT tar hand om några av de kvantitativt största jobben så utför BBL och Frijo flera av de mest komplicerade uppdragen. Just nu har de tillsammans ungefär 40 medarbetare på plats. Leif Hogeland beskriver att arbetet kräver stor noggrannhet och koncentration.
– Vi jobbar på en plats som är oerhört känslig för påverkan. Inget får gå fel för följderna skulle bli förödande. Tänk dig 1,4 miljoner stockholmare som plötsligt inte kan spola på toaletten, säger Leif Hogeland.

<div id="attachment_1072" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_765" align="alignnone" width="1024"]<img class="wp-image-765 size-large" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/EA-Frijo__V3A8793_klar-e1593587432307-1024x668.jpg" alt="" width="1024" height="668" /> Jimmy Broström använder en borr-rigg modell mindre för att få plats i det trånga utrymmet.[/caption]

</div>
I ett bergrum upplyst av en stark strålkastare hanterar bergarbetaren Jimmy Broström en för ändamålet anpassad borr-rigg modell mindre. Här ska kan jobba sig in i berget för att göra plats för ett elteknikrum som Frijo så småningom ska bygga. I bergväggen framför oss har han borrat ett 30-tal spränghål.
– Vi spränger med pyrotekniskt sprängmedel istället för dynamit. För tryckvågen blir klart mindre. I det här projektet måste man hela tiden vara försiktig. Det är mycket finlir. Krångligt men kul, säger Jimmy Broström.

<div id="attachment_1073" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_766" align="alignnone" width="1024"]<img class="wp-image-766 size-large" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/EA-Frijo__V3A8905_klar-e1593587477643-1024x668.jpg" alt="" width="1024" height="668" /> ”Krångligt men kul med allt finlir”. Jimmy Broström uppskattar utmaningen att borra och spränga i ytterst känslig miljö.[/caption]

På många ställen i berget är det för farligt att använda sprängning oavsett typ av sprängmedel, på grund av direkt närhet till bassänger, avloppstunnlar och gaser från sprängämnen. Leif Hogeland stannar till i en smal gång som ska bli bredare med hjälp av vajersågning. Han diskuterar med en underentreprenör om varför sågvajern försedd med industridiamanter har så svårt att tränga igenom berget just här, när det gått så bra på andra ställen i närheten. 25 års byggkarriär under jord har gjort honom ödmjuk inför ett bergs olika egenskaper.

</div>

[caption id="attachment_770" align="alignnone" width="1024"]<img class="wp-image-770 size-large" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/EA-Frijo__V3A9100_klar-e1593586794767-1024x645.jpg" alt="" width="1024" height="645" /> Den underjordiska miljön erbjuder gott om utmaningar för BBL:s och Frijos erfarna team.[/caption]

<div id="attachment_1080" class="reference-full-image aligncenter"></div>
– Att lära sig läsa olika typer av berg och att hitta vilken metod som passar bäst är en rolig del av jobbet. Man får räkna med att stöta på problem ibland. Ofta blir det att vi använder en kombination av olika metoder. Vi kanske sågar först för att skapa en yta, för att sedan spräcka berget med en hydraulspräckare, säger Leif.
– Bland annat tar vi ut två nischer i berget på vardera nära 1000 kubikmeter. Och då använder vi enbart vajersågning och hydraulisk spräckning. Jag tror aldrig att de metoderna använts i den här skalan förut, säger Leif. 

<div id="attachment_1081" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_769" align="alignnone" width="1024"]<img class="size-large wp-image-769" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/EA-Frijo__V3A9054_klar-1024x682.jpg" alt="" width="1024" height="682" /> Vajersågat utsnitt i berget. Metoden i sig är inte ny eller unik. Men att använda vajersågning och spräckning för att få loss så stora volymer berg som i Henriksdal är mycket ovanligt.[/caption]

</div>
Arbetet i de underjordiska tunnlarna involverar många olika entreprenörer samtidigt, vilket ställer stora krav på Frijos arbetsledare Kristoffer Nilsson.
– Samordningen är den främsta utmaningen. Det är trånga utrymmen och svårt att komma fram med utrustning. Det gäller att hela tiden vara lösningsorienterad och hitta en arbetsgång som både vi och de andra företagen är nöjda med, säger Kristoffer Nilsson.

<div id="attachment_1075" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_777" align="alignnone" width="1024"]<img class="size-large wp-image-777" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/EA-Frijo__V3A9284_klar-1024x682.jpg" alt="" width="1024" height="682" /> Spindeln i nätet. Kristoffer Nilsson, arbetsledare på Frijo, håller koll på samordningen med övriga entreprenörer på plats.[/caption]

</div>
<div id="attachment_1082" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_776" align="alignnone" width="1024"]<img class="size-large wp-image-776" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/EA-Frijo__V3A9220_klar-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Frijo bygger ett flertal underjordiska teknikrum som behövs för att driva det utbyggda vattenreningsverket.[/caption]

</div>
Efter ett par timmar underjordisk vandring med speciella lukter återser vi den grå novemberhimlen. En hel del jobb i Henriksdal sker faktiskt ovan jord också. På en stålställning står BBL-medarbetarna Salmen Soudani och Fredrik Ekström i full färd med ett av projektets många förstärkningsarbeten. Frijo har byggt en kulvert mellan två av verkets rötkammare (slutna tankar där slam från reningsverket omvandlas till biogas). Nu ska cirka 60 kubikmeter betong ska sprutas in för att stabilisera marken under kulverten. Men allra först måste det alltså borras. Salmen Soudani står några meter bakom kollegan Fredrik som håller i borren.

<div id="attachment_1076" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_772" align="alignnone" width="1024"]<img class="size-large wp-image-772" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/EA-Frijo__V3A9157_klar-1024x682.jpg" alt="" width="1024" height="682" /> Fredrik Ekström på BBL inspekterar bergvägg inför borrning.[/caption]

</div>
<div id="attachment_1078" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_775" align="alignnone" width="1024"]<img class="wp-image-775 size-large" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/EA-Frijo__V3A9159_klar-e1593587525387-1024x668.jpg" alt="" width="1024" height="668" /> Stora krav på kreativitet. En nästan oändlig mängd olika borrar och verktyg används för att i varje given situation hitta den mest effektiva och riskfria metoden.[/caption]

</div>
– Man kan halka. Borren kan få ett slag. Då måste någon finnas där som kan hjälpa en. Därför är vi alltid två vid såna här arbeten, säger Salmen Soudani.
<div id="attachment_1077" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_771" align="alignnone" width="1024"]<img class="wp-image-771 size-large" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/EA-Frijo__V3A9155_klar-e1593587561374-1024x668.jpg" alt="" width="1024" height="668" /> Säkerhetstänk. Salmen Soudani håller koll när kollegan Fredik Ekström borrar för att snabbt kunna rycka in ifall något går fel.[/caption]

</div>
I en blå byggbod med fikarum pratar vi framtid. Uppdraget kring Stockholms framtida avloppsrening, SFA, är reglerat i ett ramavtal med Stockholm vatten som löper fram till 2027. Ramavtalet innebär egentligen inga garantier för uppdrag, men hittills har jobben kommit i strid ström. Örjan Berlin uppfattar att uppdragsgivaren Stockholm vatten uppskattar den expertkunskap och erfarenhet som Frijo och BBL står för.

<div id="attachment_1069" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_760" align="alignnone" width="1024"]<img class="size-large wp-image-760" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/EA-Frijo__V3A8608_klar-1024x682.jpg" alt="" width="1024" height="682" /> Örjan Berlin och Leif Hogeland lämnar berget för denna gång. Det blir många promenader i de sammanlagt 18 kilometer långa gångarna.[/caption]

</div>
– Jag tolkar den stora mängden uppdrag som att uppdragsgivaren tycker vi gör bra ifrån oss. Det är jätteroligt. Nu ser vi fram emot en spännande fortsättning.

Nyckelroll för renare vatten

Frijos anläggare Micke Svahn har dragit av ett blad på sitt sågverktyg och tar en kort paus i arbetet med att anpassa mynningen på ett rör. Han tittar ut över det nylagda konstgräset, den mäktiga huvudläktaren och kortsidornas läktarfundament som är helt byggda i trä.

– Den här arenan blir ett otroligt lyft för fotbollen i stan. Hit kommer man gå mycket, säger Micke Svahn.

[caption id="attachment_1894" align="alignnone" width="2560"]<img class="wp-image-1894 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2019/08/20190604_EA-Frijo_V3A3790_klar-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1707" /> Anslutningspunkten. Här ska arenans dag- och spillvatten kopplas ihop med det kommunala nätet.[/caption]

<div id="attachment_1026" class="reference-full-image aligncenter"></div>
Med ett nytt blad i sågen sätter han sig på huk och fortsätter tillsammans med Frijokollegan Jerry Andersson med jobbet att anlägga golvrännor till en wc-grupp på den västra långsidan. Överallt omkring dem jobbas det. Studenternas är en plats i förvandling.


[caption id="attachment_1895" align="alignnone" width="2560"]<img class="wp-image-1895 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2019/08/20190604_EA-Frijo_V3A3797_klar-1-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1880" /> Erfarenhet. Anläggaren Risto Kalliomäki är en av de rutinerade medarbetare som delar mycket kunskap med teamets yngre talanger.[/caption]

<div id="attachment_1027" class="reference-full-image aligncenter"></div>
Här finns mycket tradition och historia. Idrottsplatsen byggdes redan 1909. Med åren har den blivit en av de klassiska svenska idrottsarenorna, mycket tack vare det mångåriga värdskapet för SM-finalen i bandy. Här har också Uppsalaklubben Sirius hemmaplan för både bandy- och fotbollslag. Uppsala kommun har högt ställda ambitioner med upprustningen. ”Studan” får inte bara en ny fotbollsplan med konstgräs och läktare för 10 000 personer utan också restaurang, café, ett stort torg och kontorslokaler. Tanken är att skapa en viktig mötesplats för Uppsalaborna. För idrott men även för konserter och kulturevenemang. Men det centrala i ombyggnaden handlar ändå om att skapa en modern fotbollsstadion. Och det är här Frijo kommer in i bilden.
<div>

[caption id="attachment_789" align="alignnone" width="2560"]<img class="wp-image-789 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/20190604_EA-Frijo_V3A4012_klar-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1880" /> Hållbart. Läktarna på kortsidorna och delar av långsidorna är byggda i trä.[/caption]

</div>

[caption id="attachment_781" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-781" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/20190604_EA-Frijo_V3A3804_klar-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1880" /> Grävmaskinisten.[/caption]

– Att bygga en konstgräsplan med FIFA pro-klassificering på fyra månader … vintertid! Det kan jag lova dig att ingen har gjort förut, säger Roger Einholt, fotbollsintresserad Uppsalabo och Frijos platschef på projekt Studenternas.
Roger Einholt tar emot i byggbaracken bakom ena kostsidans läktare och berättar att den första delen av Frijos uppdrag var att få fotbollsplanen klar till den 8 april. Det var nämligen då Sirius skulle spela allsvensk premiär 2019 mot AFC Eskilstuna.
– Vi hade från november till mars på oss att bli färdiga med alla ytor under planen, sen skulle ett holländskt företag komma hit och lägga själva konstgräset. Så vi levde med en viss tidspress, säger Roger Einholt.


[caption id="attachment_1896" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-1896" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2019/08/20190604_EA-Frijo_V3A3811_klar-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1880" /> Tätt samarbete. På Studenternas arbetar Frijo tillsammans med många andra entreprenörer.[/caption]

[caption id="attachment_1897" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-1897" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2019/08/20190604_EA-Frijo_V3A3826_klar-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1880" /> Hi-tech i vardagen. Laserinstrument har blivit ett självklart arbetsredskap.[/caption]

<div id="attachment_1029" class="reference-full-image aligncenter"></div>
<div id="attachment_1030" class="reference-full-image aligncenter"></div>
Frijo schaktade 10 000 kubikmeter jord från planområdet, dränerade, och anlade ett energilagersystem som består av en mil elkabelrör under planen och fyllde sedan med grus. Roger Einholt beskriver entusiastiskt hur det snillrika energilagret omvandlar överskottsvärme från den intilliggande bandyplanen till markvärme för fotbollsplanen.
– Sådana här stora anläggningar kräver mycket resurser och då känns det extra viktigt att hitta smarta, hållbara och resurssnåla lösningar, säger Roger Einholt.


[caption id="attachment_790" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-790" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/20190604_EA-Frijo_V3A4036_klar-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1880" /> Jerry Andersson och Micke Svahn anlägger golvrännor till en WC-grupp vid västra långsidans läktare.[/caption]
För konstgräsets skull fick ytorna som Frijo anlade diffa i höjd med högst 6 millimeter på hela fotbollsplanen. En utmaning särskilt som vintervädret pendlade mellan riktigt kallt med tjäle i marken och väldigt milt. Konstgräsplanen är nu på plats och används av Sirius allsvenska fotbollslag men arenan som helhet är i högsta grad en byggarbetsplats. För Frijo handlar återstoden av projektet om finplanering, till exempel trappor och gångvägar omkring arenan, samt om att knyta ihop olika delar av anläggningens infrastruktur. Hela arenaområdet ska vara färdigt 2020. I en grusgrop ett 20-tal meter från fotbollsplanen står Frijos Risto Kalliomäki med sin markvibrator i rutinerat samarbete med en grävmaskinist. Tillsammans förbereder de för en anslutningspunkt där hela arenans dag- och spillvatten ska kopplas till det kommunala nätet. En bit därifrån, under kortsidans träläktare anlägger Kevin Löfström jord en avvattningsränna. Det är Kevins blott andra dag som Frijoanställd. Han pekar på Roger för att förklara hur han hamnade här.


[caption id="attachment_787" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-787" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/20190604_EA-Frijo_V3A3988_klar-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1880" /> Isolering på väg. Även om stora delar av arenan, som huvudläktare och fotbollsplan, är färdiga så återstår fortfarande mycket arbete. 2020 ska allt vara klart[/caption]
– Vi känner varandra lite sen tidigare. Han är en bra platschef så när han tipsade om det här var det ingen tvekan, säger Kevin Löfström.
Roger Einholt är väldigt nöjd med att Frijos team på Studenternas har en stor bredd. Vissa har jobbat länge och närmar sig pension, andra är helt nya i branschen. 
– Blandningen är väldigt berikande. De äldre har väldigt mycket att lära ut och de yngre kommer in med energi och vilja som pushar oss framåt, säger Roger.
Micke Svahn, som började på Frijo i september, håller med.
– Det här är min första byggarbetsplats och jag har fått vara runt och prova väldigt många olika arbetsmoment. Kollegorna är väldigt hjälpsamma och fattar att jag behöver fråga en massa. De har haft grymt tålamod, säger Micke Svahn.
För Roger Einholt är nyckeln till ett framgångsrikt projekt att skapa en god stämning i arbetslaget. Hens egen metod är ödmjukhet.


[caption id="attachment_796" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-796" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/20190604_EA-Frijo_V3A4011_klar_2-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1880" /> Uppdaterad klassiker. Idrottsplatsen Studenternas från 1909 får nu sin hittills mest omfattande upprustning.[/caption]
– Vissa förväntar sig att en chef i byggbranschen ska vara tuff och hård men man kommer mycket längre med att vara snäll. Och det är viktigt att jag som chef inte låtsas att jag kan allt. Ibland har jag inte en aning om hur vi ska lösa ett visst problem. Då är det alltid någon annan som kliver fram med ett bra förslag.
Att ett arbetslag har god stämning märks som mest under de slitigaste dagarna.


[caption id="attachment_791" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-791" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/20190604_EA-Frijo_V3A4065_klar-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1880" /> Nöjd platschef. För Roger Einholt är nyckeln till framgång att ha en god stämning i arbetslaget.[/caption]
– Typ i november när det är kladdigt, blött och kallt kanske det inte känns så kul alla gånger. Men om har byggt upp en god stämning så kan även de dagarna bli helt ok, säger Roger.
Under projektet Studenternas har det hänt åtminstone en sak som medarbetarna antagligen inte kommer att få vara med om igen. Nämligen Sirius tack för att fotbollsplanen faktiskt blev klar till hemmapremiären den 8 april. Innan domaren blåste igång matchen så fick Frijo och de andra byggföretagen gå ut på planen och motta publikens jubel.


[caption id="attachment_792" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-792" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/20190604_EA-Frijo_V3A4144_klar-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1880" /> Blivande mötesplats. På nya Studenternas görs också plats för konserter och kulturevenemang.[/caption]

[caption id="attachment_793" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-793" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/20190604_EA-Frijo_V3A4183_klar-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1880" /> In action. Kevin Löfström tillbringar sin andra arbetsdag på Frijo med att anlägga en avvattningsränna.[/caption]
Vi blir alltså tvungna att avsluta med en ”sportfråga”: Hur kändes det Roger?
– Väldigt häftigt och väldigt ovant. 

<div class="reference-case__main__sidebar">
<div class="reference-case__main__sidebar__facts">


</div>
</div>

Frijo får publikens jubel

Precis intill Kungsträdgården, på den smala Näckströmsgatan som smyger ner mellan China Teatern och Berns, håller ett vackert sekelskifteshus på att rustas upp. Huset byggdes av Härnösands enskilda bank och stod klart 1901. Nu ska här bli moderna kontor och två extra våningar ska byggas på toppen av det kulturhistoriskt värdefulla bankpalatset.
<div id="attachment_998" class="reference-full-image aligncenter"></div>

[caption id="attachment_802" align="alignnone" width="1667"]<img class="size-full wp-image-802" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/J0A2638.jpg" alt="" width="1667" height="2500" /> Material levereras efterhand till den smala Näckströmsgatan, det är här vid dumpern som den största fallrisken finns när man behöver ta bort staketet för att komma åt.[/caption]

Frijos arbetsledare Ted Engström tar emot längst ner i underjorden, där arbetet med grundförstärkningen pågår.
– Vi börjar med att såga bort de gamla betonggolven och schaktar ur. Sedan tar vi ur hål i väggen och gjuter in armering, säger Ted Engström.
Det finns träpålar i grunden i dag och de har börjat ruttna och då sjunker huset. För att kunna renovera och bevara behövs en förstärkning av grunden, som ska ske samtidigt som en annan entreprenör jobbar med renoveringen uppe i huset.
– Vi arbetar under Besab som är huvudentreprenörer, men vi konsultar och driver projektet, förklarar Ted.
För att den bräckliga konstruktionen ska hålla blir det många olika steg innan man överhuvudtaget kan börja förstärkningen.
– Det blir jättelång arbetsgång på vissa saker, säger Ted Engström.

<div id="attachment_999" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_814" align="alignnone" width="1667"]<img class="size-full wp-image-814" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/J0A2477_beskuren.jpg" alt="" width="1667" height="1231" /> Totalt 110 ton armeringsjärn används i det här projektet.[/caption]

</div>
Tillvägagångssättet från konstruktören upplevdes först som väl komplicerat och tidsödande men nu flyter det på. Man måste göra alltihop i en viss ordning för att inte riskera konstruktionens bärighet.
– För mig är det första jobbet av den här typen, säger Ted. Det är inte så lätt, men det är det som är roligt! Ibland kan det vara fem saker du måste ha styrt ihop innan vi kan börja jobba. Då gäller det att det finns planering, planering, planering.


[caption id="attachment_801" align="alignnone" width="1667"]<img class="wp-image-801 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/J0A2574.jpg" alt="" width="1667" height="2500" /> Det gamla bankvalvet ska förstärkas och det är ett komplicerat jobb att göra allt i rätt ordning så att bärigheten inte riskeras under arbetets gång.[/caption]
Av arbetsstyrkan på plats finns tio betongarbetare från en underentreprenör och tre från Frijo som fungerar som allt i allo och delar på arbetet här och i ett annat hus i samma kvarter.
– I det här huset gör de även saker som att hålla ordning och se till att material finns på plats. En kille har även gjort lite rörläggning.


[caption id="attachment_804" align="alignnone" width="2500"]<img class="size-full wp-image-804" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/J0A2776.jpg" alt="" width="2500" height="1667" /> – Vi går in i ett rum och försöker ta så många förtagningar vi kan, pålarna ska sitta så nära väggen som möjligt, säger Ted Engström.[/caption]
Har arbetet gått som du har velat?
– Det var väl inte riktigt som det var tänkt från allra första början, då hade vi ingen arbetsgång, de handlingarna fanns inte på plats när vi började. I normala fall tar man hälften och gjuter igen och sen den andra hälften. Nu kan det i stället vara tre, fyra vändor på urtagningarna. Men vi fick veta relativt tidigt att arbetsgången behövde vara annorlunda här.

<div id="attachment_1003" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_815" align="alignnone" width="1667"]<img class="size-full wp-image-815" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/J0A2727_beskuren.jpg" alt="" width="1667" height="1098" /> Träformarna till gjutningen är några av alla de provisoriska byggen som arbetet består av.[/caption]

</div>
Att jobba mitt i city har sina utmaningar; det blir väldigt trångt att jobba. Gatan är smal och det finns bara små ytor inne att förvara material på – det betyder att det i stort sett bara blir on demand-leveranser. Och även det kräver bra planering.
– Här har vi material till ett rum och sedan får vi beställa allt eftersom – och sedan handbära in allt själva.

<div id="attachment_1004" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_1004" align="alignnone" width="1024"]<a href="http://eagruppen.com/wp-content/uploads/2019/06/J0A2866.jpg"><img class="wp-image-1004 size-ea-gruppen_reference_image" src="http://eagruppen.com/wp-content/uploads/2019/06/J0A2866-1024x768.jpg" alt="Till de nya pelarna byggs först ett skelett av armering." width="1024" height="768" /></a> Till de nya pelarna byggs först ett skelett av armering.[/caption]

</div>

[caption id="attachment_807" align="alignnone" width="1667"]<img class="size-full wp-image-807" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/J0A2884.jpg" alt="" width="1667" height="2500" /> Fundament och kranfot till en lift.[/caption]
Allt som allt krävs ungefär 850 kubikmeter betong och 110 ton armeringsjärn till de 26 rummen. Dessutom en oklar mängd stål eftersom det behövs många provisoriska stålkonstruktioner under arbetets gång som sedan rivs ner och slängs bort när allt är klart.


[caption id="attachment_808" align="alignnone" width="1667"]<img class="size-full wp-image-808" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/J0A2936.jpg" alt="" width="1667" height="2500" /> Det är trångt både att komma in med material och att hitta utrymme att förvara det på, säger Markus Ullgren som hjälper till att bära in all armering.[/caption]

<div id="attachment_1007" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_1007" align="alignnone" width="1024"]<a href="http://eagruppen.com/wp-content/uploads/2019/06/J0A2543.jpg"><img class="wp-image-1007 size-ea-gruppen_reference_image" src="http://eagruppen.com/wp-content/uploads/2019/06/J0A2543-1024x768.jpg" alt="Slangarna är till för domkrafterna som förhindra att huset inte fortsätter att sätta sig i två år utan sitter still, förklarar Ted Engström." width="1024" height="768" /></a> Slangarna är till för domkrafterna som förhindra att huset inte fortsätter att sätta sig i två år utan sitter still, förklarar Ted Engström.[/caption]

</div>
– Mitt jobb är att hjälpa till att bära in armering, fylla på material, och hålla koll på pumparna, säger Markus Ullgren. Vi är nere under grundvattennivån därför pumpar vi vatten mellan rummen så vi kan gjuta bit för bit. Nu håller vi på och rensar ut det här rummet så att vi kan få in armering, fortsätter han. Vi måste bära in allt utifrån gatan. Det kan vara 10 ton per lastbil och det är en utmaning både att få in alltihop och att lägga det på rätt ställe så att det inte är i vägen.


[caption id="attachment_811" align="alignnone" width="2500"]<img class="size-full wp-image-811" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/J0A3012.jpg" alt="" width="2500" height="1735" /> Ted Engströmm gör en avstämning kring dagens arbete med Fredrik Backman och Olle Immonen.[/caption]
I det gamla bankvalvet är det full fart på arbetet när fyra rejäla pelare ska förstärka konstruktionen. Några skyfflar bort skräp och schaktmassor för att kunna börja bära in armering i nästa rum och några förbereder för betonggjutningen. Runt ett skelett av armering byggs träformar som ska fyllas med betong. Alla fyra pelarna ska vara klara för gjutning nästa vecka.

<div id="attachment_1009" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_1009" align="alignnone" width="1024"]<a href="http://eagruppen.com/wp-content/uploads/2019/06/J0A2993.jpg"><img class="wp-image-1009 size-ea-gruppen_reference_image" src="http://eagruppen.com/wp-content/uploads/2019/06/J0A2993-1024x768.jpg" alt="Lenton kopplingar för att skarva armeringsjärnen." width="1024" height="768" /></a> Lenton kopplingar för att skarva armeringsjärnen.[/caption]

</div>
Stora högar av armering, säckar med avfall, personalstyrkor från olika entreprenörer går omlott och tempot är högt. Detta är inte ett helt enkelt projekt att jobba med. Vad finns det för utmaningar när det gäller säkerheten?
– Det stora är fallrisken, men vi har spärrat av överallt, säger Ted. Ovanför dumpern måste vi ta bort räckena när vi ska slänga byggavfall, men då får man använda sele.


[caption id="attachment_812" align="alignnone" width="2500"]<img class="size-full wp-image-812" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/J0A3031.jpg" alt="" width="2500" height="1667" /> Arbetsledaren Ted Engström tillsammans med Fredrik Backman och Olle Immonen.[/caption]
Trångt och ganska krångligt är arbetet här i kvarteret Styrpinnen, men en fördel är att de har kunnat inrätta ett riktigt kontor i en av byggnaderna – ganska lyxigt jämfört med att ställa upp datorerna i en bod.
– Jag har jobbat på Frijo i två år, säger Ted Engström, och jag trivs väldigt bra. Särskilt när man får hålla på med såna här projekt!

Frijo jobbar från grunden

Bro &amp; Vägs platschef Jakob Sahlander är riktigt nöjd när han går längs Gamla Bangatan och pekar på de nyligen färdigställda refugerna och trottoarkanterna. Ursprungsplanen var att använda betong men Jakob ville annat. Och tack vare en förtroendefull dialog med uppdragsgivaren Trafikverket så blev det kantsten och gatsten av granit i stället.

[caption id="attachment_816" align="alignnone" width="2500"]<img class="size-full wp-image-816" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/190528_Bro_och_Väg_Ludvika-1.jpg" alt="" width="2500" height="1714" /> Rutinerade kollegor. Anläggaren Lasse Ek och arbetsledaren Michael Hendberg diskuterar nästa steg i arbetet.[/caption]
– Jamen det här blir ju så mycket bättre! Det kostar lite mer, men oj vad det kommer att vara värt det! Vi måste ju tänka långsiktigt och se till vilka kvaliteter det här ger invånarna som faktiskt ska leva med det här varje dag, säger Jakob Sahlander.
Gamla Bangatan ligger i centrala Ludvika och är en del av riksväg 66 som söderut går mot Smedjebacken. Längs den 900 meter långa vägsträcka där Bro &amp; Väg utför arbeten ligger bostadshus och olika affärer och det är gott om både fordon och folk i rörelse. Bro &amp; Vägs arbetsledare Michael Hendberg himlar med ögonen när han talar om trafiken.


[caption id="attachment_817" align="alignnone" width="2500"]<img class="size-full wp-image-817" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/190528_Bro_och_Väg_Ludvika-5.jpg" alt="" width="2500" height="1667" /> Spindeln i nätet. Platschefen Jakob Sahlander växlar mellan kontorsarbete och besök på fältet.[/caption]
– Lastbilarna kör alldeles för fort. Vi är mitt i ett bostadsområde och vissa håller 60. Förhoppningsvis bidrar det vi gör till att det blir lugnare och tryggare att gå och cykla här framöver, säger Michael Hendberg.
Trafikverket vill göra Gamla Bangatan mer stadslik, men syftet med ombyggnationen är framför allt att höja säkerheten. Gatan är sliten och det finns många farliga ställen för oskyddade trafikanter. Längs med Gamla Bangatan anlägger Bro &amp; Väg nya trottoarer, refuger och gör också ett eget stråk för gångtrafikanter och cyklister. Gångtrafikanterna har tidigare behövt hålla till på dåliga trottoarer precis intill vägbanan och cyklisterna på den hårt trafikerade vägbanan. Själva körbanan får ny asfalt och blir smalare för att sänka motorfordonens hastighet.


[caption id="attachment_818" align="alignnone" width="2500"]<img class="size-full wp-image-818" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/190528_Bro_och_Väg_Ludvika-8.jpg" alt="" width="2500" height="1690" /> Bytte programmering mot byggjobb. Tobias Hendberg tröttnade på att sitta framför datorn men rollen som mätningstekniker innebär också en del arbete med skärmar.[/caption]
Bro &amp; Vägs fem man starka team har i skrivande stund varit på plats i drygt ett år. Under vissa delar av projektet har platschefen Jakob och arbetsledaren Micke haft ett 20-tal arbetare från olika yrkeskategorier och underentreprenörer att basa över. Två nyckelpersoner som Jakob såg till att boka in redan ett halvår i förväg är de portugisiska stensättarna George och Francisco. I slutet av september 2019 ska allt vara klart.


[caption id="attachment_819" align="alignnone" width="2500"]<img class="size-full wp-image-819" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/190528_Bro_och_Väg_Ludvika-10.jpg" alt="" width="2500" height="1545" /> Nöjd med sina medarbetare. ”De jobbar på galet bra”, säger Jakob Sahlander om Bro &amp; Vägs team.[/caption]
Efter dagens lunch kliver Jakob Sahlander in i den före detta yogastudion där Bro &amp; Väg har sitt högkvarter. På whiteboardtavlan inne i huset står det att ”HMK kommer 6 juni”, vilket visar sig vara ett utslag av platschefens underfundiga humor.
– Ja, grabbarna undrade lite över det där. Jag fick förklara att Hans Majestät Konungen kommer till Ludvika på nationaldagen, men kanske inte just till oss, säger Jakob Sahlander.
Han var tidigare i gruvbranschen och arbetade långa perioder i Tyskland, Serbien och Kazakstan. Nu håller han sig i Sverige för familjens skull.


[caption id="attachment_820" align="alignnone" width="2500"]<img class="size-full wp-image-820" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/190528_Bro_och_Väg_Ludvika-13.jpg" alt="" width="2500" height="1597" /> Precisionsarbete. Tobias Hendberg sätter koordinater för en ny busshållplats.[/caption]
– Barnen börjar bli stora. Äldsta är tio nu. Så det gäller att passa på att vara med dem så mycket man kan, säger Jakob.
Bredvid Jakob sitter utmätaren Tobias Hendberg och kollar några skisser på sin dator. Han berättar att projektet i Ludvika inleddes med ett omfattande och ibland detektivliknande vattenarbete. Hösten, vintern och våren ägnade arbetsgruppen åt att byta, eller relina, de gamla vatten-, dagvatten- och avloppsledningarna kring Gamla Bangatan. Ludvika firar 100 år som stad 2019 och när teamet började gräva i marken hittade man diverse olika lösningar och rördragningar utförda under olika delar av 100-åringens liv.


[caption id="attachment_822" align="alignnone" width="2500"]<img class="size-full wp-image-822" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/190528_Bro_och_Väg_Ludvika-19.jpg" alt="" width="2500" height="1725" /> Bättre flyt för trafiken. Den nya busshållplatsen ger bussen en egen fil att stanna i.[/caption]

[caption id="attachment_823" align="alignnone" width="1880"]<img class="size-full wp-image-823" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/190528_Bro_och_Väg_Ludvika-20.jpg" alt="" width="1880" height="2500" /> Schaktning, relining av rör, anläggning av vägbana och nya refuger och trottoarer är några av Bro &amp; Vägs uppgifter i Ludvika.[/caption]
– Ritningarna vi hade att utgå ifrån stämde ofta väldigt dåligt med verkligheten. Så vårt jobb i början blev lite som att göra en arkeologisk utgrävning. Ganska spännande faktiskt, säger Tobias Hendberg med ett leende.
Under större driftstopp har teamet jobbat natt för att störa invånarna så lite som möjligt.


[caption id="attachment_826" align="alignnone" width="2500"]<img class="size-full wp-image-826" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/190528_Bro_och_Väg_Ludvika-30.jpg" alt="" width="2500" height="1751" /> Roligt på jobbet. Särskilt när tidplanen håller och allting flyter på.[/caption]
– Vi har blivit tvungna att stänga av vattnet för typ halva Ludvika några gånger. Då är man lite stressad och hoppas att de nya kopplingarna håller när man slår på vattnet igen. Tack och lov så funkade allt, säger Tobias Hendberg.
Senare på eftermiddagen är Tobias och Jakob tillbaka ute på fältet igen. Tobias står i en grop med sin totalstation och gör mätningar för en blivande busshållplats. Bro &amp; Väg anlägger sammanlagt fyra nya busshållplatser som till skillnad från de tidigare hållplatserna inte stoppar upp trafiken utan ger bussarna en egen fil att stanna i. Samtidigt som en grävmaskinist bryter upp den gamla trottoarkanten kliver arbetsledaren Michael Hendberg ner i grusgropen för att diskutera nästa steg. Micke och Tobias är inte bara arbetskamrater utan också far och son. Tobias är utbildad programmerare och hade egentligen inte tänkt att följa i pappas fotspår, men så blev han less på att stirra in i en skärm hela dagarna.
– Jag tror att Tobias var lite orolig för vad jag skulle tycka när han lämnade programmeringen. Men för mig är det viktigaste att han trivs. Och det är jätteroligt att få jobba tillsammans. Han är riktigt duktig på det han gör, säger Micke.
–  Det är lite speciellt att ha sin pappa som arbetsledare, men vi är väldigt lugna båda två och han har verkligen koll på sina grejer, så det går bra, säger Tobias.


[caption id="attachment_830" align="alignnone" width="2500"]<img class="size-full wp-image-830" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/190528_Bro_och_Väg_Ludvika-36.jpg" alt="" width="2500" height="1667" /> Målet med ombyggnaden är att göra gatan mer stadslik samt att få ner bilarnas hastighet och öka trafiksäkerheten, särskilt för gång- och cykeltrafikanter.[/caption]
Jakob Sahlander ansluter till gruppen. Han känner far och son Hendberg och det övriga teamet på Bro &amp; Väg väl efter flera projekt tillsammans. Och han är stolt över jobbet de lägger ned.
– Jag är imponerad över att våra killar tar så mycket ansvar. Yrkesstoltheten är väldigt tydlig och då blir det också ett fint resultat. De jobbar på galet bra.

Snyggt och tryggt i Ludvika

Med sin korta väg ut till öppet hav har Nynäshamn haft en viktig godshamn i över 100 år, men nu byggs en helt ny enorm hamn i Norvik strax norr om Nynäshamn som kommer att förändra godstransporterna i hela Stockholmsregionen. En del i det gigantiska projektet Norvik hamn är att knyta ihop Nynäsbanan med nya järnvägsspår ner till hamnen. Det är Broby Spår som har general-entreprenaden med ett BEST-projekt – hela kedjan bana, el, signal och tele – och bygger 6,7 kilometer som ska vara klara i maj 2020 när de första godstågen rullar ner till hamnen.
<div id="attachment_941" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_861" align="alignleft" width="2560"]<img class="wp-image-861 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/Broby_V3A0244_klar-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1706" /> Per Pantzar och Roine Karlsson på hamnplan i Norviks hamn där de nya spåren börjar.[/caption]

</div>
– Från Broby Spår har vi åtta gubbar här, plus maskiner inhyrda, så vi är åtminstone 25 personer totalt med entreprenörer, säger Roine Karlsson som är projektledare.
Hamnen är ett enormt bygge som pågår i tre år. JM, NCC Veidekke är markentreprenörer och vi tar över ytorna från dem när de är klara med sitt jobb. Det speciella med det här projektet är att man bygger helt nya spår, det vanliga för Broby Spår är annars att riva och renovera. Några av utmaningarna som finns är att spåret går genom känslig våtmark och att konsekvenserna för eventuella utsläpp från maskinerna blir extra stora.


[caption id="attachment_837" align="alignnone" width="2560"]<img class="wp-image-837 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/Broby_V3A0662_klar-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1706" /> Alla betongslipers lyfts på plats och justeras.[/caption]
– Det är inte heller så ofta man bygger bara för gods, det kommer att bli väldigt långa tåg som går här. Sträckan hänger ihop med pendeltågssträckan Bålsta-Nynäshamn och tågen ska samsas där så godstrafiken kommer att gå på natten, säger Roine.
Han har ansvar för all personal och tidsplan och ser till så att det dagliga arbetet flyter på, ”I bästa fall!”, säger han och ler stort.
– Allt har gått enligt plan faktiskt, mycket tack vare att vi haft en ganska snäll vinter. Vi började i februari och då var det väldigt milt. Nu har vi byggt ungefär en tredjedel av spåren, men när det gäller kontaktledning är vi precis i starten.


[caption id="attachment_832" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-832" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/Broby_V3A0352_klar-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1920" /> En räl väger 60 kg per meter och är inget kul att få över foten.[/caption]
15 april 2020 ska det vara klart för ibruktagningsbesiktning och spåren vara färdiga. Sedan kan det bli ytterligare justeringar under två veckor innan det första tåget rullar ut. Vi lånar de nyanställda estniska mätteknikernas bil och åker ett varv runt hela området.

<div id="attachment_946" class="wp-caption alignleft">

<img class="alignleft wp-image-377 size-medium" src="https://backend.eagruppen.com/app/uploads/2019/05/Broby_V3A0344_klar_liten-300x300.jpg" alt="Per Pantzar." width="300" height="300" />

</div>
– Visst är det häftigt? Det ser ut som ett rymdlandskap tycker jag, säger platschefen Per Pantzar, när vi kommer ner mot den nya kajen och berget av grus som tornar upp sig nere vid vattnet.
All grus och sten som blir över behöver antagligen köras utomlands, det är så många stora byggen på gång i Stockholm och Mälardalsområdet att det inte finns någonstans materialet kan ta vägen. Men en fördel är att all makadam som Broby Spår använder har tagits härifrån, istället för att man behövt frakta hit den.
– Vi började lägga spår på hamnplan, säger Roine Karlsson. Här kommer de att lasta och lossa alla tåg och här är spåren inasfalterade, resten av kajen täcks av betongplattor. Vi har byggt färdigt två spår på hamnplan och förberett för att bygga två spår till i framtiden om det går bra.
&nbsp;

[caption id="attachment_838" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-838" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/Broby_V3A0741_klar-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1920" /> Jakob Gustafsson kontrollerar hur alla betongslipers ligger.[/caption]
Det är full fart på hamnplan bland annat med att lägga det oändliga antalet betongplattor och vi åker vidare till en annan sträcka där Broby Spårs maskiner jobbar just nu.
– Vi springer helst inte runt där andra jobbar, säger Per Pantzar. Det är en hel del logistik att få ihop arbetet med de andra entreprenörerna så då stör vi inte när de är igång.


[caption id="attachment_839" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-839" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/Broby_V3A0802_klar-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1920" /> Viktor Holm sitter högt uppsatt i maskinen.[/caption]
Logistikarbetet tillsammans med övriga entreprenörer i Norvik Hamn är en del i Bas U jobbet och både Per och Roine ska hasta iväg till ett samordningsmöte efter vårt besök; för att se över när de olika entreprenörerna kan komma in och göra sin del.
– Vi gör en etapp i taget efter att de har sprängt. Den här etappen har vi precis påbörjat och kommer att jobba med den hela sommaren. I september får vi en ny etapp, förklarar Per. 
Ordningen som arbetet görs är först bädd, sedan spår, kanalisation och efter det kommer el- och signalarbeten.
– Vi försöker lämna varje del så färdig som möjligt så vi inte hattar runt överallt, säger Roine.


[caption id="attachment_834" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-834" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/Broby_V3A0840_klar-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1920" /> Banteknikern Ludwig Gustafsson.[/caption]
Det är en solig och varm majdag och dammet yr omkring dem som lägger slipers.
– Det vi lägger nu är en bangårdsdel med tre spår, säger banteknikern Lars Hedqvist. Vi bygger ett spår i taget så att vi kan gå på det som är färdigt. Om man måste gå med maskinerna i bädden blir det mycket krångligare eftersom det blir stora hjulspår.
Hur mycket lägger ni på en dag?
– Vi kan lägga 300 meter om dagen om allting flyter på och det inte är en massa krångel; som att vi blir blockerade av någon annan, eller att transporten av slipers blir försenad.


[caption id="attachment_845" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-845" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/Broby_V3A0849_klar-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1920" /> Banteknikerna Lars Hedqvist, Ludwig Gustafsson, Mattias Kirnär och Jakob Gustafsson. Viktor Holm längst upp sköter de tunga lyften.[/caption]
Per Pantzar berättar att mycket av hans jobb är Bas U arbete (byggarbetsmiljösamordnare) med arbetsmiljöansvar, skyddsrond, miljörond och en hel del uppföljningsarbete.
– När det gäller miljön är det bland annat att alla skyddsåtgärder som vi sagt att vi ska ha är på plats. Att vi till exempel hanterar brandfarliga ämnen på rätt sätt, säger Per. Det blir mer och mer som kommer till maskinerna, de måste vara miljöklassade och det kommer nya krav från beställarna och mer uppföljning.


[caption id="attachment_840" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-840" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/Broby_V3A0881_klar-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1920" /> – Vi kan lägga 300 meter om dagen, om ingenting krånglar, säger banteknikern Lars Hedqvist.[/caption]

[caption id="attachment_843" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-843" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/Broby_V3A0938_klar-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1920" /> De lägger ett spår i taget för att kunna köra maskinerna på det och inte gräva spår i makadambädden.[/caption]
Varje månad rapporterar Per Pantzar in allt de gjort, hur mycket bränsle som gått åt och vilka maskiner som använts. Han tar även hand om underentreprenörerna och ser till att de gör vad de ska.
– Det är väldigt mycket dokumentation – jag upplever att den administrativa sidan har vuxit med tiden. Men det jag tycker är bra är att någon faktiskt tittar på det och har en åsikt! Den senaste kommentaren från Stockholms hamnar när vi gick igenom besiktningsprotokollet var att det ser jättebra ut. Vi har ett bra samarbete med dem sedan länge.


[caption id="attachment_842" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-842" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/Broby_V3A0924_klar-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1706" /> I den här etappen byggs en bangårdsdel med tre spår.[/caption]

<div id="attachment_953" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_841" align="alignleft" width="1024"]<img class="size-large wp-image-841" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/Broby_V3A0901_klar-1024x768.jpg" alt="" width="1024" height="768" /> Till sist sopas spåren och makadamen plogas ut så det blir rätt profil på ballasten och spåren kan ligga still.[/caption]

</div>
Per Pantzar går före och leder oss mellan maskiner och upp och ner på makadambädden.
– Man trampar inte runt hursomhelst här, säger Per. En räl väger 60 kg per meter, om den välter över foten har man jobbat färdigt på ett bra tag.
De jobbar mycket med säkerheten och den enda olyckan har varit en stukad fot, och faktiskt en fem-sex stukade fötter på hela stora bygget. Det gäller som sagt att gå försiktigt!

Spår för framtidens godstrafik

Grävmaskinisten släpper ner stora stenbitar längs den stålgrå femtio meter långa bassängkanten. Frijos nyförvärv, anläggaren Dennis Karlsson, följer följsamt efter med en padda (markvibrator) modell större. Sina fyra första månader på företaget har han tillbringat med att bygga bad här på Järvafältet.
– Fantastiskt roligt projekt. Jag har lagt rör och packat sten och jordmassor. Mycket är precisionsarbete. Rörens placering får diffa högst fem millimeter och flisen under stålplåtarna i bassängerna måste ligga extremt jämnt. Där är det lasermätning som gäller, säger Dennis Karlsson.


[caption id="attachment_887" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-887" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2019/04/margaretabsandeback190515_MBS7589-Edit_liten-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1706" /> Här ligger grunden för nya Järvabadet.[/caption]
Vi befinner oss på historisk mark. Ett stenkast härifrån ligger Eggeby gård med två närliggande gravfält från vikingatiden. Frijos platschef Christian Wedar visar runt och berättar att projekt Järvabadet inleddes med en omfattande arkeologisk undersökning.


[caption id="attachment_891" align="alignnone" width="1707"]<img class="size-full wp-image-891" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2019/04/margaretabsandeback190515_MBS6827-Edit-scaled.jpg" alt="" width="1707" height="2560" /> Några intensiva månader väntar för Frijos platschef Christian Wedar. Järvabadet ska vara klart i november 2019.[/caption]
– Där borta hittade arkeologerna några stolphål från vikingatiden och en bit av en runsten, säger Christian och pekar mot den byggnad där kiosken ska ligga.
Järvabadet är efterlängtat. Planerna på ett bad har funnits ända sedan stadsdelarna Spånga-Tensta-Rinkeby-Kista började växa sig stora på 1970-talet. Det här är också det enda större område i Stockholm som inte har tillgång till ett utomhusbad. Vilket säkert är en bidragande orsak till att invånarnas simkunnighet är lägre än i övriga Stockholm.


[caption id="attachment_859" align="alignnone" width="2560"]<img class="wp-image-859 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/margaretabsandeback190515_MBS7161-Edit-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1707" /> Fyllning av området intill 50-metersbassängen. Dennis Karlsson gör sig beredd att platta till med sin padda.[/caption]
– Det här är ett speciellt projekt på flera sätt. Vi bygger ett bad, vilket i sig är ovanligt, men vi gör också en social insats, säger Christian Wedar.
Järvabadet ska bli ett 24 000 kvadratmeter stort utomhusbad med tre bassänger: En 50-meters för allmänheten, en undervisningsbassäng, samt en mindre plaskbassäng. En speciell sak för Järvabadet är att bassängmaterialet är rostfritt stål istället för kakel. En österrikisk firma som i omgångar varit på plats ligger bakom konstruktionen. Stockholms stad är beställare och Frijo samarbetar bland annat med byggföretaget Cobab som staden upphandlat. I april 2018 inledde Frijo arbetet på plats. Den arkeologiska undersökningen och sprängningsarbetena blev betydligt mer omfattande än vad man trott, men arbetet har ändå flutit på bra.


[caption id="attachment_881" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-881" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2019/04/margaretabsandeback190515_MBS7354-Edit-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1707" /> ”Personligt bemötande och varierade arbetsuppgifter”. Anläggaren Dennis Karlsson har bara jobbat på Frijo i några månader men känner sig redan som hemma.[/caption]
– Vår roll är att samordna arbetet med andra entreprenörer härute och ansvara för anläggningsarbetena. För mig som platschef är planering, materialinköp, avtal och dokumentation de stora bitarna, säger Christian Wedar.
Eftersom Christian ofta sitter vid datorn behövs någon som kan leda arbetet ute på fältet. Christian nickar mot Frijokollegan John Wicksell som står en bit bort och snackar med en av grävmaskinisterna. John Wicksell har jobbat på Frijo sedan 2005 och har numera titeln ledande yrkesarbetare.


[caption id="attachment_883" align="alignnone" width="1707"]<img class="size-full wp-image-883" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2019/04/margaretabsandeback190515_MBS7182-Edit-scaled.jpg" alt="" width="1707" height="2560" /> Precisionsarbete. Under bassängen ligger ett fint lager flis som inte får innehålla järn då järnet kan skapa galvaniska strömmar i den rostfria stålbassängen.[/caption]

[caption id="attachment_886" align="alignnone" width="1700"]<img class="size-full wp-image-886" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2019/04/margaretabsandeback190515_MBS7075-Edit_mindre.jpg" alt="" width="1700" height="2308" /> Gillar att ta ansvar. John Wicksell har arbetat på Frijo i 14 år och är ledande yrkesarbetare på projekt Järvabadet.[/caption]
– Jag håller koll på samspelet mellan oss och de övriga entreprenörerna. Hur fixar vi logistiken så att ingen behöver stå och vänta i onödan? Det kräver social skills, flexibilitet och språkkunskaper. För mig som gillar att ta ansvar och vill fortsätta att utvecklas i mitt yrke är det jättekul, säger John Wicksell.    


[caption id="attachment_857" align="alignnone" width="1707"]<img class="size-full wp-image-857" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/margaretabsandeback190515_MBS6881-Edit-scaled.jpg" alt="" width="1707" height="2560" /> För att undvika inbrott lägger Frijo väldigt tunga så kallade bombmattor på containrarna där alla verktyg förvaras.[/caption]
En bit ifrån 50-metersbassängen rör sig Frijos mätningstekniker Anna Kenkere. Hon utgår från arkitektens planritningar och använder sin totalstation för att ta ut koordinater och sedan mittlinje till den betongmur som läktaren ska vila på. När det blir dags att gräva ordnar Anna maskinstyrningsfiler till grävmaskinen.
– Jag gillar det här projektet för uppgifterna är väldigt olika från dag till dag. Jag lär mig nya saker hela tiden. Ofta jobbar jag väldigt självständigt, men jag måste hålla alla underrättade om vad jag gör och få reda på vilka mätningar Christian och John vill att jag ska prioritera. Så det blir ändå mycket kontakt med arbetskamraterna, säger Anna Kenkere.    


[caption id="attachment_884" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-884" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2019/04/margaretabsandeback190515_MBS7652-Edit-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1707" /> ”Jag lär mig nya saker hela tiden”. För mätningstekniker Anna Kenkere är det första gången som hon är med om att bygga ett bad.[/caption]
Anläggaren Dennis Karlsson stänger av paddan, tittar ut över det för dagen mycket soliga Järvafältet och går bort till kollegan Sven Frohm för att tacka för gott samarbete under dagen. Idag slutar Dennis tidigare för att gå på Frijos speciella träff för nyanställda.
– Jag har varit i branschen i 15 år, oftast på betydligt större företag, och ibland känner man sig som en liten kugge i ett stort maskineri. Här på Frijo är det mer personligt och mer varierade arbetsuppgifter. Och så har vi ett väldigt bra säkerhetstänk vilket jag personligen sätter stort värde på, säger Dennis.


[caption id="attachment_885" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-885" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2019/04/margaretabsandeback190515_MBS7569-Edit-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1707" /> Inköp av material, samordning, dokumentation, mätning, fyllning, packning, schakt och byggnation är några av Frijos arbetsuppgifter på Järvabadet.[/caption]

[caption id="attachment_858" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-858" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/margaretabsandeback190515_MBS6975-Edit-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1707" /> Logistik och kommunikation. John Wicksell ser till att samarbetet med övriga entreprenörer blir så effektivt som möjligt.[/caption]
Projekt Järvabadet går nu in i ett mycket intensivt skede med sikte på att badet ska vara klart i november 2019. Platschefen Christian Wedar ser fram emot en blöt men kanske aningen kall avslutning.
– Vi har sagt att det sista Frijo gör på det här projektet ska vara premiärdoppet i bassängen!

Snart premiärdopp på Järvafältet

Projektet Frösundavik håller på att avslutas, ett mark- och anläggningsjobb för en förskola i utkanten av Bålsta. Janne Fredriksson, Christoffer Slothus och Kjell Stigenskog monterar den påkostade lekutrustningen runt om på den väl tilltagna gården. Här finns den ”vilda avdelningen” som är färdigställd, samt den ”lugna avdelningen” där finplaneringsarbetet pågår för fullt. De nyplanterade träden och nyutrullade gräsmattorna lever farligt i värmen. Förste och andra tisteluppdragare Fredriksson och Stigenskog, ser till att visst får leva och annat dö.

[caption id="attachment_900" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-900" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/65Miljobild_Maskiner_High-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1707" /> Det är trångt längs med Vaksalagatan där sex ­bussfickor ska rymmas.[/caption]
Marken är gammal sjöbotten och ligger mycket grunt, 2,5 meter över referenspunkten. Ett stenkast bort ligger en kyrka med anor från 1100-talet, här var en viktig farled in till Mälaren.
<img class="alignleft size-medium wp-image-897" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/02Kjell_Stigenskog_High_liten-300x300.jpg" alt="Kjell Stigenskog." width="300" height="300" /> – Det har varit mycket blött och när projektet inleddes kunde vi inte ta oss fram på annat än stockmattor. Vi har lagt en bombering, som vi klätt med geotextil och geonät, lagt på ett dränerande lager fyllnadsmaterial av skumglas och singel. De få gånger det regnat under våren, har vi sett att det rinner undan bra, säger Kjell nöjt.
– Dammet har varit vårt största arbetsmiljöproblem här. Det rök över hela Bålsta när skumglaset tippades av, minns Janne.


[caption id="attachment_907" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-907" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/110Gruppbild_Tiunda_High-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1742" /> Tiundaskolan. Från vänster: Ulf Bylin, Stefan Rydberg, Marko Rajalakso, Peter Hagman, Anders Bylin i en av de läckra träsofforna med inbyggd belysning.[/caption]
Uppsala är landets fjärde största stad och i ständig tillväxt. Fler invånare gör att staden behöver bygga ut kollektivtrafiken. Bro &amp; Väg (i samarbete med Frijo som uppdragsgivare) håller just nu på att färdigställa en så kallad ”bussnod” i anslutning till köpcentret Gränby. Här ska Uppsalaborna kunna byta från de gula regionalbussarna till de gröna stadsbussarna. Sex busshållplatser ska få plats på en yta av 3  200 kvadratmeter. Marcus Boman och Anders Eriksson tillsammans med två maskinister och en inhyrd anläggare är i början av projektet och har hittills schaktat ner marken och håller nu på att skifta ur för att förstärka marken med bättre material.


[caption id="attachment_903" align="alignnone" width="2170"]<img class="size-full wp-image-903" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/78Anders_Eriksson_High.jpg" alt="" width="2170" height="1447" /> Anders Eriksson vid Gränby bussnod.[/caption]
– Det är för trångt för att använda bilar med släp, det hade annars varit ett bra sätt att minska antalet transporter, menar Marcus Boman. Parallellt med arbetsområdet, passerar trafiken i en tät ström. Vaksalagatan är en pulsåder in och ut från Uppsala.
– Utmaningarna här är de stora maskinerna på liten yta, samordningen med angränsande entreprenader, trafiken och även tredje man. Vi har haft folk som klättrat över avstängningarna och genat över arbetsområdet, berättar Marcus.


[caption id="attachment_899" align="alignnone" width="2480"]<img class="size-full wp-image-899" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/39Miljobild_Frosondavik_High.jpg" alt="" width="2480" height="1654" /> Barnen i Bålsta får påkostad lekmiljö, Janne och Kjell monterar sarg.[/caption]
Spadtaget åker vidare mot centrala Uppsala och landar på Tiundaskolans parkering. Den nya skolbyggnaden drar blickarna till sig med sin tegelmosaik som får de stora huskropparna att liksom sväva uppåt. Det är också en blinkning till den geografiska platsen, här låg en gång ett av Uppsalas många tegelbruk. Det innebar en mycket omfattande marksanering som start på projektet 2015. Nu, tre år senare, är det mesta klart för Bro &amp; Vägs del.
<img class="alignright size-medium wp-image-904" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/94Marco_Rajalakso_High_liten-300x300.jpg" alt="Marko Rajalaakso." width="300" height="300" />– Jag gillar den här typen av längre projekt säger platschef Marko Rajalakso. Nu återstår bara de sista av den omfattande finplaneringen, Anders Bylin, Stefan Rydberg och Ulf Bylin mäter in för mer lekutrustning som ska monteras. Peter Hagman håller till vid cykelställen och asfalterar det sista för hand. Många små kanter att fylla i blir det, skolan ska rymma över tusen elever plus lärare och i cykelstaden Uppsala tar cykelställen upp en ansenlig del av den stora skolgården. Men här finns också flera olika sittmiljöer, pergola, två stora välvda klätterväggar, fotbollsplan, multisportplan, skulpturala utsmyckningar, gräskullar/pulkabackar och stora stensatta och asfalterade ytor.

[caption id="attachment_906" align="alignnone" width="2560"]<img class="wp-image-906 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/107Miljbild_Tiunda_High-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1707" /> Utformningen av Tiunda­skolans gård ska locka till både aktivitet och skönt ”häng”.[/caption]

Och allt står nu på stabil grund och är ordentligt förankrat. När byggbodarna avetableras och skolbarnen myllrar in har Bro &amp; Väg all anledning att känna sig stolta över sitt jobb. Mycket av det mödosamt nedlagda arbetet kommer vara osynligt för elever och lärare, men märks genom en fungerande inomhus- och utomhusmiljö i generationer framåt. Bra jobbat!

De ser till att Uppsala kan växa

I hjärtat av huvudstaden pågår alltid ombyggnationer och infrastrukturprojekt. Men våren 2018 är det ovanligt många byggkranar, trafikomläggningar och varselklädda människor i området runt Sergels torg och Klarabergsgatan. Ett av projekten är Spårväg City, där tre av EA-gruppens bolag arbetar tillsammans med att förlänga spårvägen några hållplatser förbi NK och Sergels torg och upp till Klarabergsgatan.

[caption id="attachment_915" align="alignnone" width="2560"]<img class="wp-image-915 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/109_Gruppbild_High-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1920" /> John Wicksell, Frijo, Henrik Blomkvist, Broby Spår, Kristofer Lund, Frijo och Anna Olsson Broby Spår.[/caption]
Spadtaget träffar Anna Olsson, KMA-ansvarig i Broby Spår som även är Bas-U i projektet. Bas-U är en förkortning som står för ”byggarbetsmiljösamordnare för utförandet”. Vilka är de stora arbetsmiljöriskerna i detta projekt?
– Tredje man, helt klart, säger Anna. Här rör sig gående, cyklister och trafik under nästan hela dygnet och svaret på hur vi hanterar den risken är att vi konstant planerar och arbetsbereder. Och pratar med varandra om arbetsmiljöriskerna. Tredje man tar den kortaste vägen och genar var och hur som helt, skyltning och avspärrning behöver vara mycket tydlig och styrande, för att vi ska kunna arbeta något så när i fred. Vi stänger och låser överallt. Det tar tid men alla som jobbar här vet att skadegörelse och stölder blir resultatet om vi slarvar med detta, säger Anna.


[caption id="attachment_911" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-911" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/53HenrikBlomkvist_High-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1920" /> Tältet skyddar de som arbetar runt om mot gnistor och svetsloppor. 188 skarvar ska svetsas ihop längs sträckan.[/caption]
– Vi hade en hemlös person som ändå tog sig in på det stängda arbetsområdet en natt. För att värma sig satte han igång en liten eld inne i vårt svetsartält. Polisen cirkulerar i området och kunde snabbt släcka branden och ingen kom till skada, tack ock lov, berättar Anna.
Det är tydligt att Spårväg City-projektet innebär speciella utmaningar på grund av sitt geografiska läge. När Spadtaget besöker arbetsplatsen har årsdagen av terrorattacken på Drottninggatan just passerat.


[caption id="attachment_912" align="alignnone" width="2177"]<img class="size-full wp-image-912" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/64Anna_Olsson_High.jpg" alt="" width="2177" height="1633" /> Anna Olsson, Broby Spår är KMA-ansvarig och Bas-U i projektet.[/caption]
– Vi hade förberett oss genom att sätta upp insynsskydd på avspärrningarna vid Åhléns, där fanns risk att allmänheten skulle hänga blommor på staketen, vilket kunde innebära att de skulle ge vika på grund av tyngden.
– Nu håller vi tummarna för att Fotbolls-VM blir ett fiasko, så att det inte kommer massor med folk hit, skrattar Anna. Men det finns en viss sanning i hennes ord. Sergels torg är den givna platsen för fontänbad och allmänt firande. Dock kommer hela området liksom nu vara avspärrat för arbetena.
– Vi samarbetar med blåljuspersonal och förbereder oss, säger Anna.


[caption id="attachment_916" align="alignnone" width="1633"]<img class="size-full wp-image-916" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/136_Gatumiljo╠ê_Ma╠êtare_High.jpg" alt="" width="1633" height="1225" /> Trafiken är ständigt närvarande. Frijo förbereder en trafikomläggning och Ulf Nilsson mäter ut.[/caption]
I skrivande stund har JB Rail inte börjat sina jobb med kontaktledningen, vilka kommer att pågå från maj till och med juli. JB Rails uppdrag är att montera kontaktledningsstolpar och göra infästningar för dessa, på omkringliggande fastigheter.
– Vi är vana att jobba på avstängda spår, så det här är en helt ny situation för oss. Tredje man kommer finnas inom vårt arbetsområde, vilket vi måste anpassa oss till. Planen är att ställa kravallstaket runt bomliften som vi jobbar ifrån. Och vi måste vara medvetna om att vi är i ett område när det passerar tusentals människor varje dag, säger Sebastian Nimrell, arbetsledare JB Rail.


[caption id="attachment_914" align="alignnone" width="2449"]<img class="size-full wp-image-914" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/90HenrikBlomkvist_KristoferLund_High.jpg" alt="" width="2449" height="1837" /> Henrik Blomkvist och Kristofer Lund.[/caption]
För att kunna utföra arbetet krävs omfattande planering och samordning med polis, fastighetsägare, näringsidkare och andra entreprenörer. Det är tydligt att vi inte bara bygger projekt, vi bygger relationer för att projektet ska bli till.

Tredje man är farligast

Vi är i Stockholms hjärta vid Sergels torg och står mitt i en av Sveriges största byggarbetsplatsområden. Vasakronan är den stora fastighetsägaren i kvarteren och deras ambition är att förändra den karga och slutna 60-tals arkitekturen och göra kvarteren mer levande, inbjudande och tryggare. En del i omvandlingen är att riva yttersta delen av det forna bankpalatset i hörnet vid Sergels torg och istället ge plats för en bred sittvänlig trappa som förbinder Malmskillnadsgatan med Sveavägen och Sergels torg.

[caption id="attachment_919" align="alignnone" width="2176"]<img class="size-full wp-image-919" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/171110-Frijo-Form-för-betongfundament-2251-Original.jpg" alt="" width="2176" height="1536" /> Förberett för gjutning.[/caption]
Frijos uppdrag är att förstärka omkringliggande byggnader avseende både grund och stomme. I ett senare skede kommer Frijo även att anlägga och gjuta själva ”Soltrappan” som den kallas. I dagsläget har den lilla paviljong som planeras inte fått byggnadslov men går det igenom kommer Frijo även gjuta betongdelen.


[caption id="attachment_920" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-920" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/171110-Frijo-Joakim-Wahlberg-stående-2346-Original-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1807" /> Joakim Wahlberg.[/caption]
Frijo jobbar på flera fronter samtidigt, för bästa effektivitet. På översta våningen är utsikten magisk, men varken Janne Wahlberg eller Jussi Varo verkar ägna Stockholms takåsar någon större uppmärksamhet. De har fullt upp med att armera runt de befintliga pelarna, ett tillkommande uppdrag för Frijos del. Armeringsstagen är symmetriskt formade och bildar ett mycket vackert mönster kring pelarna. Hantverkskunnandet syns i detaljerna och det är synd att detta inom kort kommer att döljas av betong. 10 våningar ner finns Nicklas Rönnlund, Jocke Wahlberg, Dick Nordin, Kristian Virta och Tomas Heinonen. Förutom de Frijoanställda jobbar sex inhyrda yrkesarbetare från Rumänien, vilka är EU-medborgare, en viktig detalj för att det arbetsrättsliga ska regleras korrekt.


[caption id="attachment_928" align="alignnone" width="1904"]<img class="size-full wp-image-928" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/171110-Frijo-Tomas-Heinonen-Dick-Nordin-kopplar-slang-2296-Original.jpg" alt="" width="1904" height="1344" /> Tomas och Dick kopplar slang. Imorgon kommer betongen.[/caption]
– Vi hyrde in yrkesskickligt folk även på projektet Mörby C parkeringsgarage. Det har fungerat bra och är nästan en nödvändighet nu när det är en sådan bygghausse i Stockholm, vi har inte tillräckligt med eget folk, säger Kari.
Sedan augusti när projektet startade för Frijos del har man hunnit förstärka ett stort antal pelare på flera våningsplan, markförstärkt bottenplattan, samt vissa väggpartier. Kari uppskattar att 50–60 m3 betong och flera ton armering har använts. Det var en utmaning att få ner betongen två våningar under mark i det gamla bankpalatset med bastanta väggar. Här under mark låg bankfacken och väggarna är ofta 50 cm tjocka.
<img class="alignleft wp-image-927 size-medium" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/171110-Frijo-Tomas-Heinonen-2307-Original-1-300x300.jpg" alt="Tomas Heinonen." width="300" height="300" />Materialplaneringen är minutiös och Tony har gått en kurs i det bokningssystem hela entreprenaden använder sig av. Det är inte läge att ”glömma” saker eller slarva med framförhållningen.
– Det är mycket tacksamt att jobba med Zengun, vi har en bra dialog och stämmer av med varandra hela tiden. De tycker vi har skickliga yrkesarbetare, vi borde väl bara vara bättre på att vidareförmedla det till gubbarna, konstaterar Kari och Tony och tittar lite skamset på varandra.


[caption id="attachment_924" align="alignnone" width="2560"]<img class="wp-image-924 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/171110-Frijo-Kristian-Virta-Kari-Kukkonen-Joakim-Wahlberg-2379-Original-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1807" /> Kristian, Kari och Jocke löser det som behöver lösas.[/caption]
Huset är byggt på 1960-talet och tillbyggt på 1990-talet. Den asbest som finns på flera ställen i byggnaden tas om hand på ett professionellt sätt, här och var är områden helt inplastade för sanering.  Den stora arbetsmiljörisken är och har varit rivningsdammet.
<img class="alignright size-medium wp-image-921" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/171110-Frijo-Juha-Varo-2456-Original-kopia-300x300.jpg" alt="Jussi Varo." width="300" height="300" />
– Det har hänt att vi behövt avbryta på grund av för mycket damm, berättar Tony. Andra risker är fall och ras, jobb på och under ställning är också vanligt förekommande i det totalt 13 våningar höga huset (inklusive källarvåningarna).
Det går inte att ta miste på den goda stämningen i gruppen och jag hör uppskattande ord om både arbetsledning och kollektiv.
– Kompisarna och variationen i arbetet är det bästa, jag umgås mer med kollegorna än några andra, säger Tomas.
Kristian Virta kapar bitar till formen. Han har god fart och jag förstår varför när jag ser Jocke Wahlberg i färd med att bygga formen. Han slår i spikarna med en avundsvärd kraft och precision. Här går det helt enkelt undan och alla verkar nöjda med resultatet.

Stort jobb i Sergelhuset

Det tar knappt en timme att köra från Stockholm till Enköping. Från hektisk ”komma-tillbaka-efter-semestern-trafik” till skogsdungar och hästhagar. Inte konstigt att det är byggboom i Enköping med flera kommuner på pendlingsavstånd från huvudstaden.
Åkersberg, som projektet heter, är inga nya marker för Bro &amp; Väg i Västerås. För fyra år sedan anlades en stadsgata i exploateringsområdet. Kommunen säljer nu ett 40-tal villatomter och här ska även byggas radhus och flerbostadshus. Bro &amp; Vägs uppdrag är att anlägga 1 200 meter gata med tillhörande kanalisation, samt ett tillkommande arbete på 550 meter fjärrvärmeschakt.


[caption id="attachment_937" align="alignnone" width="2560"]<img class="wp-image-937 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/1708-sr-bro-vag-enkoping-r12-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1707" /> Snart cyklar, går och åker Åbersbergsborna på sina nya fina gator.[/caption]
När Spadtaget besöker projektet ligger ett stort överlass på delar av området. Här var marken inte den bästa och är därför förstärkt med kalkcement (KC)-pelare.
<img class="alignleft wp-image-379 size-medium" src="https://backend.eagruppen.com/app/uploads/2017/09/1708-sr-bro-vag-enkoping-p03_liten-300x300.jpg" alt="Benny Baunsgaard" width="300" height="300" />
– Det här är ett ganska typiskt ”Bro &amp; Väg-jobb”, säger Benny Baunsgaard, platschef. Men för mig personligen var KC-pelare en ny erfarenhet och det har varit intressant att lära sig mer om den typen av markförstärkning. Tack vare att vi även fick fjärrvärmeschakten fanns synergier logistikmässigt, vilket är positivt för lönsamheten i projektet. Just nu står vi och stampar lite och jag hade hoppats få börja schakta bort överlasset idag, berättar Benny.
– Grundvattennivån ligger väldigt grunt i området och det har varit lite knivigt på sina ställen. Men vi har löst det tillsammans med kunden och vi har en bra dialog, säger Benny.


[caption id="attachment_936" align="alignnone" width="2560"]<img class="wp-image-936 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/1708-sr-bro-vag-enkoping-r07-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1707" /> Daniel Aalto Lindholm rullar ut markeringsband.[/caption]
Som platschef sitter Benny mycket vid datorn, arbetsledningen sköter Jimmy Forsberg.
– Det är en stor avlastning i det dagliga. Jimmy tar bland annat hand om beställningar och avrop, veckoplanering och arbetsledning, berättar Benny.
Åkersberg är Jimmys första projekt som arbetsledare, han har dock mer än 20 års erfarenhet av markarbete som yrkesarbetare och han känner medarbetarna väl. Att ta steget till en ny roll kan kännas både spännande och svårt.
– Man ska se till att ha någon som Benny som chef. Han är pedagogisk och kan förklara på ett bra sätt. Jag känner att jag kan fråga honom och det är han som har uppmuntrat mig att ta klivet till arbetsledare. Nu handlar mitt jobb mycket om planering och att vara ett steg före. Vissa dagar kan man ju ångra vad man gett sig in på, men det känns ändå bra, säger Jimmy nöjt.


[caption id="attachment_938" align="alignnone" width="1728"]<img class="wp-image-938 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/1708-sr-bro-vag-enkoping-r13.jpg" alt="" width="1728" height="1152" /> Arbete pågår med schakt för dagvattenbrunnarna.[/caption]
Och bra har det gått. Under sommaren har Daniel Aalto Lindholm, yrkesarbetare och Dennis Hastad, inhyrd maskinist som ofta kör för Bro &amp; Väg, jobbat snabbare än planerat med kanalisationen. Daniel som började i Bro &amp; Väg på försommaren, ger kollegorna en eloge för hur han blev mottagen.
– Jag blev en i gänget direkt. De har förståelse för att jag är ny och kan behöva få förklaringar. Man kan inte bara tuta och tro att jag ska veta vad som menas. Men efter den här sommaren med Dennis har jag lärt mig massor. Vi förstår varandra. Arbetet här är inte lika slitsamt som mitt förra jobb inom betongborrning, vilket är skönt, säger Daniel.


[caption id="attachment_931" align="alignnone" width="1707"]<img class="wp-image-931 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/1708-sr-bro-vag-enkoping-p01-omslag-scaled.jpg" alt="" width="1707" height="2560" /> Susanna Strand.[/caption]
Tobias Hendberg rullar ut fiberduk på lagom tittavstånd från gungorna. Just idag är det inga nyfikna barnögon som övervakar projektet. Arbetsområdet gränsar till en förskola och ofta följs arbetet med intresse från barnen. Arbetet flyter på, och Tobias är glad att handleden fungerar igen, efter en längre tids sjukskrivning. En snowboardskada i vintras innebar tre månaders sjukskrivning och för att komma tillbaka har det krävts sjukgymnastikträning. Men att lägga snowboard och skidor på hyllan är inget alternativ för Tobias som älskar vintersport sedan barnsben, trots att han även råkat ut för en allvarlig axelskada.
Under sommaren arbetade man med fjärrvärmeschakt som delvis går genom ett skogsparti. Här fanns ingen täckning för GPS-mätaren.


[caption id="attachment_932" align="alignnone" width="1181"]<img class="wp-image-932 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/1708-sr-bro-vag-enkoping-p02jpg.jpg" alt="" width="1181" height="787" /> Jimmy Forsberg.[/caption]
<img class="alignright size-medium wp-image-934" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/1708-sr-bro-vag-enkoping-p05_liten-300x300.jpg" alt="Malin Ågren." width="300" height="300" />– Vi fick göra på det gamla sättet, med flugor, käppar och sprayfärg, berättar Malin Ågren, mätchef i  Bro &amp; Väg. Det funkar bra men är mer omständigt att jobba så. Med dagens GPS-styrning som ger exakta höjder direkt på skärmen i styrhytten, är maskinisterna i det närmaste självgående och behöver inte få höjder från mätarna. Nästa steg i den tekniska utvecklingen inom detta område är Virtual Reality-liknande glasögon. Med denna teknik finns all information inläst i glasögonen och projiceras på insidan av glasögonskärmen.


[caption id="attachment_939" align="alignnone" width="1440"]<img class="wp-image-939 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/1708-sr-bro-vag-enkoping-t02.jpg" alt="" width="1440" height="960" /> Mycket kablar i bostadsområden.[/caption]
– Det är som att gå runt i själva ritningen. Man kan flytta på saker med händerna, som på en smart phone, säger Malin som testat VR-glasögonen.
Området är ledningstätt eftersom det är ett bostadsområde där var och en ska ha sina anslutningspunkter. Susanna Strand mäter in ledningarna. Hon ska snart gå på föräldraledighet, men verkar inte stressa upp sig för varken det ena eller andra.
– Ibland hojtar alla samtidigt att de behöver hjälp, men ofta är det inte så bråttom egentligen. Ett belysningsfundament var felaktigt utsatt på ritningen, då är det bara att göra om, säger Sanna lugnt.
Projektet inleddes i våras och med det glada och engagerade gäng som är på plats i Enköping, är det ingen tvekan om att man kommer vara klara innan årsskiftet som planerat.

Gator för nybyggare

Det är varken första eller sista gången Broby Spår och JB Rail samarbetar, som nu i projektet Tibble–Visinge, en delsträcka på Roslagsbanan. Sedan april i år har kontaktledningsessen från Örebro slagit sina påsar ihop med Broby Spår och är numera ett dotterbolag till Broby Spår. Två mindre bolag med stor kunskap och starkt engagemang. En kombo som bådar gott för framtiden.

[caption id="attachment_950" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-950" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/1705-HR-broby-taby-r-07-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1707" /> Adam Olsson, JB Rail, monterar utliggare, eller ”klär stolpen” som det kallas.[/caption]

<div id="attachment_801" class="reference-full-image aligncenter"></div>
Broby Spår har två uppdrag, dels en utförandeentreprenad där man bygger nya spår mellan stationerna Tibble och Visinge, en sträcka där JB Rail bygger kontaktledningen som underentreprenör till Broby. Broby Spår ingår även i samverkansentreprenaden för nytt resecentrum vid Roslags Näsby.
Norrortskommunerna växer så det knakar och hela Roslagsbanan är (fortfarande) inne i en kapacitetsutbyggnad. Broby Spårs uppdragsgivare är ett spanskt bolag, Comsa, som är relativt nya i Sverige. Markentreprenören är från Litauen och det blir en hel del olika språk som talas på arbetsplatserna. Engelska är arbetsspråket som oftast gäller, vilket kan ha sina sidor, tillstår Björn Sundqvist, arbetschef Broby Spår.


[caption id="attachment_951" align="alignnone" width="2560"]<img class="wp-image-951 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/1705-HR-broby-taby-r-10-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1707" /> Erik Rahm, Broby Spår, monterar kätting för att lyfta spannet.[/caption]

<div id="attachment_803" class="reference-full-image aligncenter"></div>
– Det är mer komplicerat med alla detaljer och facktermer på engelska, och man blir också mer begränsad i att kunna uttrycka sig. Risken för missförstånd ökar när ingen av oss har engelska som första språk, menar Björn.
Adam Olsson, montör på JB Rail, möter upp i kortärmat trots bitande kyla, han är inte van att stå still på jobbet. Just nu arbetar han med att ”klä stolparna” det vill säga att montera fast utliggare, konsoler för förstärkningsledning och isolatorer bland annat.


[caption id="attachment_948" align="alignnone" width="2560"]<img class="wp-image-948 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/1705-HR-broby-taby-r-01-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1707" /> Adam Olsson på väg till nästa stolpe.[/caption]

<div id="attachment_804" class="reference-full-image aligncenter"></div>
Att jobba 7 meter över marken har sina arbetsmiljörisker. Men Adam är trots unga år en van montör och konstaterar att han känner sig trygg i korgen.
På frågan om var gänget arbetar just nu svarar Adam ”vi är där vi får plats”. Faktum är att markarbetena blivit rejält försenade, vilket påverkat det efterföljande arbetet med spårläggningen och kontaktledningsarbetet.
– Det har varit lite hackigt, men nu börjar vi få tillgång till nya sträckor och kan köra på, säger Sebastian Nimrell, arbetsledare JB Rail. När vi lämnar härifrån ska vi ha gjort en komplett nybyggnation av kontaktledningsystemet samt elkraften, med allt vad det innebär.
Sebastian har en fordonsutbildning i grunden och erfarenhet från pizzeria och hamburgerkedja. Det var efter den ettåriga järnvägsutbildningen i Ängelholm han förstod att järnvägen hade stora möjligheter för den som vill utvecklas och lära sig branschen som även kunde erbjuda ett familjärt arbetssammanhang. Ofta bor JB Rails medarbetare tillsammans under projekten, just nu huserar ett stort gäng i ett hyrt hus i Spånga.


[caption id="attachment_947" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-947" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/1705-HR-broby-taby-p-08-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1707" /> Sebastian Nimrell, JB Rail.[/caption]

<div id="attachment_805" class="reference-full-image aligncenter"></div>
– Vi trivs med varandra, kommer bra överens och har en tydlig strävan mot samma mål. Det kan behövas just nu är när vi ligger efter tidplanen, på grund av faktorer vi inte råder över. Man får acceptera situationen och kämpa på. Det här projektet är JB Rails största hittills, så det är en utmaning men samtidigt en motivering. Vi känner att vi utvecklas tillsammans och blir starkare för varje projekt, säger Sebastian.
– Planeringen av arbetsresurser, inköp och logistik är som vanligt helt avgörande faktorer för hur vi lyckas ekonomiskt i slutändan, säger Björn. Vi har lång erfarenhet av att planera den här typen av projekt, vilket kommer väl till pass nu när markjobbet är försenat. Men en sak är säker, det här skulle inte gå om vi var ett gäng surgubbar. Det ställer stora krav på alla i projektet, och alla drar verkligen sitt strå till stacken. Det gäller att hela tiden tänka om och göra det bästa av situationen, menar Björn.
– Den bästa framdriften har vi när alla medarbetare kan utföra sitt jobb maximalt, förklarar han. I det här projektet arbetar vi även med förmonterade spann, som ett efter ett läggs på plats på banvallen och svetsas ihop. Det är ett mer rationellt arbetssätt än att montera varje befästning allt eftersom.
En bit längre ner längs Roslagsbanan träffar vi Erik Rahm, Broby Spår som fäster kättingarna på det cirka åtta ton tunga och 20 meter långa förmonterade spannet.
– Det är nog dagens tionde sektion och det är inte den sista, ler Erik.


[caption id="attachment_945" align="alignnone" width="2560"]<img class="size-full wp-image-945" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/1705-HR-broby-taby-09-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1707" /> Björn Sundqvist.[/caption]

<div id="attachment_802" class="reference-full-image aligncenter"></div>
Björn berättar att i princip alla Sveriges smalspårsgående arbetsfordon just nu är samlade på det här projektet. Han räknar upp alla maskiner han har inne för tillfället; en väghyvel, tre traktorer, 2 hjullastare, 1 mobilkran, 4 makadambilar… Ja, den ena av Sveriges två spårriktningsmaskiner har vi ju inhyrd här också, lägger han till.
Att bygga ny järnväg i ett så tätt bebyggt område som Täbys villakvarter har också sina speciella utmaningar.
– Titt som tätt är jag ute och lägger lappar i postlådorna om kommande jobb. Men jag måste ge Täbyborna en eloge, de är väldigt tålmodiga, menar Björn.

Roslagsbanan rustas

Allt är Gudruns fel. Eller förtjänst. I spåren efter den stora stormen 2005, när cirka en halv miljon elabonnenter blev strömlösa, har kraftbolagen behövt tänka om och vädersäkra sina anläggningar. Runt om i Sverige har luftledningarna grävts ner under mark och det är vad som nu pågår i Hallstavik, en av Roslagens tätorter. Ett uppdrag på sex miljoner kronor för Frijo.

<img class="alignnone size-full wp-image-961" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2017/02/28A8622.jpg" alt="" width="2297" height="1622" />
<div id="attachment_793" class="reference-full-image aligncenter"></div>
Projektet handlar om att markförlägga den högspänningskabel som går genom Hallstavik. Just nu jobbar Tony Burman, Magnus Bonesmo, Nicklas Andersson och Ulf Andersson med uppdraget. Men fler har varit delaktiga i tidigare skeden.  När Spadtaget besöker projektet i mitten av januari är de delar som går genom orten, färdigställda. Nu återstår att på tre ställen dra ledningarna under Skeboån och järnvägen, som ligger parallellt med varandra. Samt anslutningar till detta.
– Målet är att påverka alla inblandade markägare så lite som möjligt. Jag går runt på plats med markägarna och bostadsrättsföreningarna och diskuterar fram hur vi ska lösa saker på bästa sätt, säger Tony Burman, platschef Frijo.


[caption id="attachment_956" align="alignnone" width="2216"]<img class="size-full wp-image-956" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/28A8536.jpg" alt="" width="2216" height="1564" /> Ulf, Nicklas och Magnus.[/caption]

<div id="attachment_794" class="reference-full-image aligncenter"></div>
Spadtaget träffar Magnus och Nicklas som går efter maskinen som gör ett snyggt schakt bara några meter parallellt med ån. Skopan skär genom marken som en kniv, ”smörgrävning” säger Magnus. Här längs ån är det lera som suger tag i både skopa och bygger upp skorna till platåhöjder på en förmiddag. Nicklas är relativt nyanställd.
– Jag lär mig något hela tiden, det är bra att gå tillsammans med de som är erfarna. Jag får prova själv och får sedan feedback. Det är kul att det syns vad man gör, det finns en början och ett slut. Och man måste vara noggrann, blir inte grunden rätt, blir inget rätt, säger Niklas som redan hunnit lära sig mycket. Bland annat stumsvetsning. Bredvid schaktet ligger nästan kilometerlånga i hopsvetsade svarta PE-rör.


[caption id="attachment_954" align="alignnone" width="300"]<img class="size-medium wp-image-954" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/28A8471_liten-300x300.jpg" alt="" width="300" height="300" /> Magnus Bonesmo.[/caption]
Magnus skarpa ögon fäster plötsligt blicken i schakten, det är något som inte stämmer. Han viker ut tumstocken och kollar djupet. Mycket riktigt, de senaste skoptagen blev lite för djupa och det rättas snabbt och prydligt till av maskinisten.
Efter en stund dyker Ulf Andersson upp. Han har varit på ett annat projekt i Upplands Väsby på morgonen.
– Jag gillar att jobba ute, skulle aldrig kunna ha ett stillasittande jobb inomhus, säger Ulf och hoppar vigt ner i schaktet för fotografering.
En ny elcentral har byggts vid ån och invid den sker den första borrningen. Den stora borriggen behöver 21 meter för anslaget och står inklämd vid den nya elcentralens husvägg. Staget har en 25 gradig lutning och arbetar med 25 tons tryck. Frijo har slagit ner ett rejält mothåll för att ekipaget inte ska förflytta sig.


[caption id="attachment_960" align="alignnone" width="2560"]<img class="wp-image-960 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2017/02/28A8603-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1807" /> Borriggen och slam­gropen framför den nybyggda ­elcentralen.[/caption]

<div id="attachment_790" class="reference-full-image aligncenter"></div>
Metoden styrd hammarborrning utvecklades för oljeindustrin, men används nu brett sedan många år. En skedformad borrkrona roterar igenom materialet. Med hjälp av en sändare på borren och en mottagare uppe på marken mäts djup och vinkel. Maskinisten kan på så sätt avgöra hur borren ska manövreras. Borren kan styras med en precision på plus minus 15 centimeter ner till ett djup på 15 meter.


[caption id="attachment_957" align="alignnone" width="2560"]<img class="wp-image-957 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/28A8547-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1807" /> Ulf Andersson.[/caption]

<div id="attachment_788" class="reference-full-image aligncenter"></div>
Samtidigt som borrkronan äter sig igenom berget, sprutas en blandning av vatten och bentonitlera in, lerblandningen fångar upp materialet som borras bort (borrkax) vilket med hjälp av tryck åker tillbaka ut. Där samlas borrkax-lervällingen upp i en slamgrop. Från slamgropen pumpas det vidare till en jättelik avskiljningsanläggning där borrkax och bentonit separeras bort och vattnet kan användas igen i ett slutet system. Nisse Westberg från bolaget Horisonterra som gör borrningarna berättar att det går åt 400 000 liter vatten om dagen.


[caption id="attachment_953" align="alignnone" width="1043"]<img class="size-full wp-image-953" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/28A8454.jpg" alt="" width="1043" height="736" /> Grävmaskin i lera.[/caption]

<div id="attachment_795" class="reference-full-image aligncenter"></div>
När borren når upp på andra sidan ån, cirka 160 meter bort, ska ledningarna tas ner i maken genom att borren dras tillbaka.
– I Frijo har vi bra kunskap om kabeldragning och i och med det här projektet bygger vi på detta ytterligare, säger Tony.
Spadtaget lämnar Hallstavik. Här är man både nyfiken och har erfarenhet, en fin kombination av viljan att lära nytt och trygg kunskap.

Vädersäkring bland änder och lera

Stockholmarna blir bara fler och 2020 beräknas vi vara över en miljon som trängs i huvudstaden. Därför byggs tunnelbanans kapacitet ut och Broby Spår har nyligen avslutat mastodontprojektet med utbyggnaden av Norsborgsdepån. Nu pågår två olika depåutbyggnader. Hammarby och Högdalen där Broby Spår och Frijo jobbar tillsammans. Häng med projekt på Hammarbydepån.

[caption id="attachment_990" align="alignright" width="2560"]<img class="wp-image-990 size-full" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/spadtaget-7A0570_liten-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1893" /> Lite regn stoppar inte stoppmaskinen.[/caption]

<div id="attachment_743" class="reference-full-image aligncenter"></div>
Den befintliga depån håller på att byggas ut med fyra nya servicespår invändigt och även utvändigt ska kapaciteten öka när de fyra nya anslutningsspåren tas i drift under 2017. Det är tåg och vagnar från den gröna linjen som ska servas och repareras här.
<img class="alignleft wp-image-996 size-medium" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2016/10/mini_2-300x300.jpg" alt="Roine Karlsson." width="300" height="300" />

För att komma in till själva arbetsområdet, går vi längs samma smala passage som allt material har varit tvungen att passera. Vi kommer in i en stor hallbyggnad. Trots regnet och de grå molnen är det ett fantastiskt ljus i den nya servicehallen. I taket finns stora snedställda fönster som påminner om äldre fabriksbyggnader. Under oss öppnar sig betonggolvet på en mängd ställen. Roine Karlsson, arbetsledare Broby Spår, förklarar att i de fyra meter djupa och cirka tre gånger fem meter i diameter öppna hålen ska gigantiska domkrafter från Windhoff i Tyskland monteras. Tunnelbanetågen och vagnarna ska köra in, parkera på exakt rätt plats och sedan med domkrafternas hjälp lyftas upp och servas undertill.

– Vi har lämnat en liten bit tillgodo av rälen som vi ska kapa i samband med att domkrafterna kommer på plats. Då får det inte bli fel, rälsen är redan ingjuten i plattan och tar man av för mycket passar det inte ihop med rälsen på domkraftsplattan, förklarar Roine.

[caption id="attachment_986" align="alignnone" width="2000"]<img class="size-full wp-image-986" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/spadtaget-7A0091.jpg" alt="" width="2000" height="1334" /> Erik Rahm och Mårten Isaksson i fikarummet.[/caption]
En bit längre bort kliver vi in genom en öppning i en blå presenning, här träffar vi banteknikerna Erik Rahm och Mårten Isaksson, samt mättekniker Mats Winroth från Infranord. Erik ligger på knä med vattenpass och tumstock i högsta hugg för att justera rälsen.
– Toleransen på den är +- fem millimeter, men vi försöker alltid bygga på noll, kommenterar Erik. Mårten, som inom några veckor ska bege sig till sitt andra hem i Thailand, svetsar fast fästena vid en befästningsplatta som håller rälen på plats. Mårten har säsongsjobbat med Broby Spår i många år och känner gänget väl.
Med i gänget finns också Linus Eriksson, som kör för Broby Mark och Micke Agebert och Oskar Andersson från Dala Rail and Snow.
– Det skulle bli en månad men vi är fortfarande kvar efter ett och ett halvt år. Vi svetsar och har jobbat med Broby Spår även på Norsborgsdepån och Högdalen, säger Oskar. Just nu rycker han in vid den spårgående stoppmaskinen där Linus sitter bakom spakarna. Stoppmaskinens fyra ”armar” trycks ner i makadammen och vibrerar, på så sätt packas stenarna tätare ihop och bädden under rälsen blir fastare. Långsamt, mycket långsamt förflyttar sig maskinen längs anslutningsspåret.
<img class="alignleft wp-image-985 size-medium" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/mini3-300x300.jpg" alt="Kim Bergström." width="300" height="300" />Några meter bort kapar Kim Bergström en bit av den nylagada rälsen. Svetsskarven skulle annars hamna precis vid isolatorn eller ”klockan” som den kallas, vilket gör det omöjligt att komma åt att svetsa. Kim är relativt ny i gänget, han kommer direkt från industriprogrammet hemma i Sveg. Men svetsat hade han gjort en hel del innan han började i Broby Spår.


[caption id="attachment_988" align="alignnone" width="1106"]<img class="size-full wp-image-988" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/spadtaget-7A0148.jpg" alt="" width="1106" height="737" /> Ytan är liten och för att kunna ta in de nio meter långa rälerna, använde man små fiffiga ”rullar” som man lade rälerna på och sedan för handkraft drog in i hallen.[/caption]

<div id="attachment_749" class="reference-full-image aligncenter"></div>
– Jag höll på med bilar och snöskotrar, mekade i garaget, berättar Kim. Trots nytt jobb, flytt hemifrån, nya arbetskamrater och ny stad verkar härjedalningen ta omställningarna med ro.
– Så länge man slipper köra bil inne i Stockholm går det fint, kommenterar Kim.
Framförhållning är viktig. Det arbete som utförs nu på depån planerades i vintras och tillsammans med kollegorna Magnus Ojala, projektekonom och Arto Linna, entreprenadchef beställde Roine materialet under våren.


[caption id="attachment_989" align="alignnone" width="2000"]<img class="size-full wp-image-989" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/spadtaget-7A0316.jpg" alt="" width="2000" height="1348" /> Mårten Isaksson svetsar fast ett fäste.[/caption]

<div id="attachment_748" class="reference-full-image aligncenter"></div>
 – Du arbetsleder två snarlika projekt samtidigt, Hammarbydepån och Högdalens depå, är de inte lätt att blanda ihop dem?
– Jo men man får tänka efter och vara strukturerad, säger Roine.  Jag planerar nästkommande veckas jobb, man måste ligga minst en vecka före, annars är man rökt, konstaterar Roine krasst.

Högtryck i Hammarbydepån

Det ligger en distinkt doft av diesel över arbetsplatsen. Här både känns och syns att detta varit platsen för industriverksamhet, bensinmack och förmodligen även lokal tipp efter att tegelbruket som en gång låg här, lades ned. I marken finns tydliga mörka partier med förorenad jord och på sina ställen ser vi rester av både röd och gul tegelkross. Att man skulle finna rester från tegelbruksverksamheten var väntat men inte omfattningen. Från att ha budgeterat en blygsam summa för sanering har den mångdubblats.
<div id="attachment_780" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_974" align="alignleft" width="1024"]<img class="size-large wp-image-974" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/28A0333-1024x723.jpg" alt="" width="1024" height="723" /> Den gamla skolan har rivits och varje kvadratcentimeter av ytan utnyttjas.[/caption]

</div>
– Vi har ändå lyckats hålla tidplan, trots att saneringen blev så omfattande, berättar Janne Isotalus, arbetschef Bro &amp; Väg. Det mesta av marken är utskiftad nu, det har varit ett och annat lass med förorenade massor som transporterats till deponi, totalt över 60 000 ton, konstaterar han.
Efter urskiftningen har marken förstärkts med pålar, på sina håll ligger berget två meter ner, på andra ställen har pålkranen slagit ner pålarna 16–17 meter. Just nu pågår grundläggningen för idrottshallen och fösta delen av skolbyggnaden. Här i solgasset möter vi Janne Fredriksson, Ulf Bylin, Fredrik Melander, Anders Bylin, Peter Hagman, Emil Hammar, Malin Guldkrans, Annelie Ekman och Janne Isotalus. Det är hela Bro &amp; Vägs Uppsalagäng, så när som på Marko Rajalakso.

<div id="attachment_781" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_977" align="alignleft" width="1024"]<img class="size-large wp-image-977" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/28A0413-1024x722.jpg" alt="" width="1024" height="722" /> Annelie Ekman mäter in.[/caption]

</div>
– Det är såklart en bra start för vår avdelning att få jobba ihop så här i ett gemensamt projekt, berättar Janne Isotalus.
Projektet började redan i augusti 2015 med en första workshop. Här deltog förutom kunden de kontrakterade entreprenörerna, allt ifrån markentreprenör till husarkitekt, även byggherren Skolfastigheter i Uppsala. Men det dröjde till början av april 2016 innan byggstart, då de första stenarna symboliskt murades på plats av skolans elever.
– Starten på ett partneringprojekt kan verka lång och krokig, men det är värt arbetet som läggs ner med att tillsammans formulera mål och tidplan. Det har vi alla inblandade igen under projektets gång. Jag har själv lärt mig saker kring de ekonomiska rutinerna och organiseringen av hur man tar hand om alla som kommer nya till projektet, säger Janne. Han har deltagit i ett flertal partneringprojekt och gillar upplägget, senast Odenslunda skola i Upplands Väsby tillsammans med Janne Fredriksson som varit med under hela byggtiden.

<div id="attachment_782" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_982" align="alignleft" width="1024"]<img class="size-large wp-image-982" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/mini_2-1024x723.jpg" alt="" width="1024" height="723" /> Tufft bland ­tegel och lera.[/caption]

</div>
Fredrik Melander rakar singel för grunden i julihettan. Tidigare jobbade han på Enköpings kommun. Han trivs i det öppna och samarbetsvänliga klimatet på projektet.
– Behöver man hjälp finns det alltid någon som kan rycka ut, och jag kan själv hjälpa någon annan, till exempel med att beställa grejer, säger han.

<div id="attachment_785" class="wp-caption alignright">

<img class="alignleft wp-image-975 size-medium" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/28A0383-300x300.jpg" alt="Fredrik Melander." width="300" height="300" />

</div>
– Jag har jobbat mest med rörläggning, mycket av detta är nytt för mig, men man lär sig, säger Fredrik.
Peter Hagman och Anders Bylin, med en bakgrund i Frijo, menar att det goda samarbetet med andra entreprenörer går att uppnå även om det inte är ett partneringprojekt. Överlag verkar alla överens om att det lönar sig att se till helheten i projektet.
När Spadtaget besöker Tiundaskolan i början på juli är det främst Bro &amp; Vägs medarbetare och de inhyrda maskinisterna som rör sig på det stora området. Under hösten drar arbetet med stommen igång och totalt kommer detta vara en arbetsplats med mellan 150–200 personer.

<div id="attachment_784" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_978" align="alignleft" width="1024"]<img class="wp-image-978 size-large" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/28A0459_2-1024x724.jpg" alt="" width="1024" height="724" /> Malin Guldkrans och Emil Hammar.[/caption]

</div>
Platschef Malin Guldkrans basar på bygget under Marko Rajalaksos semesterfrånvaro, hon berättar att varje morgon är det tio minuters uppvärmning som gäller.
– Nu har jag nästan med alla, det är en superbra start på arbetsdagen. Vi mjukar upp ben, axlar och rygg. Det är frivilligt under övertalning och visst tvång, säger Malin med ett brett leende och glada ögon.
Och nog verkar morgongympan gå hem.
– Det är bra, jag vet att risken för skador minskar och kroppen kommer hålla längre, konstataterar Fredrik.

<div id="attachment_786" class="wp-caption alignleft">

<img class="alignleft wp-image-981 size-medium" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/150x150-300x300.jpg" alt="Janne ­Fredriksson." width="300" height="300" />

</div>
Morgongympa, väl tilltagen altan för grillning och ljusa, välstädade lyxkojor. Här är det gott att vara!
– Nja, det har ju varit lite stressigt emellanåt, menar Emil Hammar, entreprenadingenjör, som så här en vecka in i juli längtar efter semester i Dalarna. Jag har gjort allt möjligt i det här projektet, sprungit som en skållad råtta mellan dumper- och lastmaskinskörning, utsättning, inmätning och administration. Men jag har lärt mig massor, säger Emil.
– Vi är ett härligt gäng här i Uppsala, avslutar Janne Isotalus.

På toppen av teglet

Efter en hackig inledning med fördröjda schakttillstånd i höstas är det nu full fart på 26 miljonersprojektet. Nu snurrar fem hjulgrävare, fem bandgrävare, nio lastbilar och en hjullastare i projektet. Och inte minst ett drygt dussin dedikerade Frijo-medarbetare. Utströsslade på ett flertal olika ställen längs den tre kilometer långa sträckan hittar vi Åke Augustsson, Björn Johannessen, John Wicksell, Anders Bylin, Ulf Bylin, Patrik Mattson, Christer Lindqvist, Stefan Bonesmo, Joakim Irebrand och Pär Wessberg. I etableringen ett stenkast från Enköpingsvägen huserar Peter Holger, Robert Holm, Anders Astemo och Mats Hallgren.
<div id="attachment_767" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_968" align="alignleft" width="1024"]<img class="size-large wp-image-968" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/228A1923-1024x768.jpg" alt="" width="1024" height="768" /> Åke Augustsson borrar, Patrik Mattson i bakgrunden.[/caption]

</div>
Just den här dagen när Spadtaget besöker projektet pågår förberedelser för nattarbete, Sjövägen ska stängas av och Björn Johannessen är på jakt efter ”karamellbrädor” och ljussignaler. Mellan klockan 23:45 och 05:50 ska man lyfta förstärkta plåtar vid Hagalunds Centrum, göra ledningsbädd samt lägga ned fjärrkylerör.
Är ditt projekt i behov av körplåtar?
– Sorry, de är för närvarande upptagna. Mats Hallgren har dammsugit Stockholm med omnejd på tillgängliga körplåtar. Och nu finns det inga fler. De som levereras den dag Spadtaget besöker projektet, kommer från Jönköping. För att kunna hålla många schakt öppna, samtidigt som trafiken ska komma fram, krävs mängder av 4 centimeter tjocka körplåtar som nu ligger snyggt ihopsvetsade kors och tvärs över halva kommunen.

<div id="attachment_768" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_971" align="alignleft" width="1024"]<img class="size-large wp-image-971" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/228A2042-1024x768.jpg" alt="" width="1024" height="768" /> Christer Lindqvist assisterar när körplåtarna lastas av.[/caption]

</div>
Uppe på Hagalundsgatan är trafiken fortfarande dubbelriktad fast i stort sett hela körbanan består av körplåtar och avstängningsbalkar. Nere i schakten borrar Åke Augustsson i berget för att sätta fast dubb som mothåll till spontluckor. Dessa skall förhindra ras av jordmassorna. Här är man nere på cirka 1,6 meter under gatunivå, några enstaka ställen ned till 3 meter. Patrik Mattson klättrar vigt upp på kanten för att kapa av armeringsjärnet till lagom längd.
Längre bort, längs Sjövägen har lastbilschaufför Ubbe hoppat ur hytten och hjälper Ulf Bylin att jämna till ledningsbädden. Ulf jobbade i en helpdesk och satt i telefon hela dagarna, när han lockades över till Frijo av sin bror och det ”friare” livet som anläggningsarbete.<a href="http://eagruppen.com/wp-content/uploads/2019/05/228A1893.jpg">
</a>

<div id="attachment_777" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_964" align="alignleft" width="1024"]<img class="size-large wp-image-964" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/228A1864-1024x768.jpg" alt="" width="1024" height="768" /> Tre kilometer ledningar för fjärrkyla klyver kommunen.[/caption]

</div>
<div id="attachment_770" class="wp-caption alignright">

<a href="http://eagruppen.com/wp-content/uploads/2019/05/ulf_bylin1-e1557476046884.jpg"><img class="size-full wp-image-770" src="http://eagruppen.com/wp-content/uploads/2019/05/ulf_bylin1-e1557476046884.jpg" alt="Ulf Bylin" width="150" height="150" /></a>
Ulf Bylin

</div>
– Jag saknar INTE telefonen och det ständiga kontorssurret runt omkring. Här ute i friska luften kan man fälla ner lurarna, sätta på radion och bara jobba, konstaterar Ulf, som vårvärmen till ära kör kortärmat den här dagen.
Ubbe och Ulf har inte jobbat många dagar tillsammans men verkar redan ha hittat bra arbetsrutiner.
Hur är det att få nya arbets­kamrater titt som tätt?
– Det går utmärkt, säger båda.
– Var lyhörd mot varandra och strunta i prestigen, säger Ubbe.
– Vi är här för att jobba och har man ett öppet sinne går det bra, menar Ulf.<a href="http://eagruppen.com/wp-content/uploads/2019/05/228A18932.jpg">
</a>
Vad gömmer sig i Solnas jord?
Det mesta, har Frijos luttrade gäng fått konstatera. Oförutsedda frigolitlager under asfalten, vattenledningar på fel nivåer, 45 centimeter tjock asfalt och föroreningar är några exempel.
I Solna har det funnits industrier och framförallt stora anläggningar för järnvägen. Redan 1865 drogs Norra stambanan genom ”socknen” (som det hette på den tiden) och några år senare invigdes Västeråsbanan. Här fanns även flera stationsbyggnader och ett stort ångloksstall. Kanske är det del av förklaringen till de föroreningar vi hittar i marken idag? Annorlunda lukt och färg på jordmassorna kan vara indikationer på problem.

<div id="attachment_771" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_965" align="alignleft" width="1024"]<img class="size-large wp-image-965" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/228A1875-1024x768.jpg" alt="" width="1024" height="768" /> Hagalundsgatan, snart dags att svetsa ihop.[/caption]

</div>
– Det luktar helt enkelt PAH, säger Robert med eftertryck. En del massor har innehållit så höga halter av föroreningar, upp till 400 procent över gränsvärdena, att de körts direkt från schaktstället till deponi. När sådant dyker upp gäller det för Mats Hallgren inne på kontoret att skicka prover på analys, jaga rätt på deponier som tar emot just den typen av förorening och dokumentera i en ÄTA. Det blir sedan underlag för fakturering. Hittills har man över 2 000 kubikmeter förorenade massor i projektet.

<div id="attachment_772" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_966" align="alignleft" width="1024"]<img class="size-large wp-image-966" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/228A1893-1024x768.jpg" alt="" width="1024" height="768" /> Åke Augustsson.[/caption]

</div>
När är ni klara?
En förbipasserande kvinna har stannat till hos Torbjörn, Grillby Entreprenad som kör bandgrävare, Kjell Pettersson, kör sin egen skopbil och Christer Lindqvist, Frijo. Det är den vanligaste frågan men nog så knepig att svara på. På grund av sena beslut och oförutsedda händelser görs tidplanen om i stort sett varje vecka. Men alla tre är mer än rutinerade och kvinnan som bor i området är uppenbart nöjd med svaret och vinkar hej då ”Då ska jag inte störa längre”. Som anläggare behöver man vara smidig med skyffeln och smidig med folk.
Peter Holger visar omfattningen av projektet och vi kör tvärs genom kommunen. Senare i vår kommer trafikintensiva Frösundaleden stängas av nattetid för att dra ledningarna under körbanan.

<div id="attachment_773" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_967" align="alignleft" width="1024"]<img class="size-large wp-image-967" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/228A1911-1024x768.jpg" alt="" width="1024" height="768" /> Med säker hand kapar Patrik Mattson armeringsjärnet.[/caption]

</div>
– I Solna är cyklisterna heliga, konstaterar Peter. Vi lägger mycket tid och kraft på att göra det farbart överallt. Längs den långa Sjövägen står mängder av ”mini-guard”(ett lågt avstängningsskydd) och rikligt med hänvisningsskyltar.
Här finns även Anders Bylin i ett grunt schakt. Han och maskinisten har stött på ett större lager frigolit under körbanan.
– Alltid dyker det upp något oförutsett, konstaterar han. Hoppas att VA-paketet ligger där det ska enligt ritning i alla fall.

De öppna schaktens projekt

Snön är vitare än vitast och knarrar i januarisolen. Det är  -14 och tack och lov en vindstilla dag på den vidsträckta Närkeslätten, eller i själva verket den nedlagda 9-hålsgolfbanan som Bro &amp; Väg i rasande fart förvandlar till chict villaområde några mil utanför Örebro. Det rasslar från gruslasset som tippas av, viner från de fem grävmaskinerna i full sving och mullrar dovt från en av skoporna som stöter på berg. Här är det högt tempo och målmedvetenhet hos alla inblandade. Vid tidpunkten när Bro &amp; Väg offererade projektet till kunden Lekebergs kommun hade man inte full sysselsättning och man var angelägen att få ett stort vinterjobb.
<div id="attachment_756" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_894" align="alignleft" width="1024"]<img class="size-large wp-image-894" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/Lanna0558-1024x682.jpg" alt="" width="1024" height="682" /> Ola Hellström försöker undvika att gå i vattnet på botten av schakten.[/caption]

</div>
När projektet drog igång vid årsskiftet såg läget lite annorlunda ut, med flera jobb som kommit in. Att planera att ha ”lagom mycket ” är i princip omöjligt, konstaterar Bro &amp; Vägs platschef Micke Kjellin. Hur skulle man klara att på några korta vinter- och vårmånader färdigställa hela två kilometer kommunal väg och anlägga vatten och avlopp i hela området? Svaret blev att de tre drivna anläggarna Daniel Eklund, Ola Hellström och Jonas Örtenberg tillsammans med platschefen Micke och arbetschef Pontus, tog fram en önskelista på vilka maskinister de helst ville jobba med. Och sen ringde man upp de utvalda. Vid gamla hål 7 jobbar nu ett dreamteam av samspelta  yrkesmänniskor från tidig morgon till sen kväll.

<div id="attachment_763" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_893" align="alignleft" width="681"]<img class="size-large wp-image-893" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/Lanna0532-681x1024.jpg" alt="" width="681" height="1024" /> Jonas Örtenberg med vatten­ledningsrör.[/caption]

</div>
– Vi har redan börjat med övertid, vi fyller igen gravarna efter ordinarie arbetstid. Eftersom tidplanen är så pressad behöver vi använda varje möjlig timme, utan att för den skull köra slut på oss, säger Micke.
En liten vink med handen, ett ögonkast eller ofta inte ens det. Här pågår en typ av tankeläsning som grundar sig på gedigen yrkesskicklighet, hög målmedvetenhet och ömsesidig respekt.
– Vi har ett väldigt bra samarbete, Henke vet vad han ska göra, han följer mitt arbete och jag hans. När jag har stoppat under rören, ser han det och fyller på med grus vartefter. Vi driver på varandra helt enkelt, säger Daniel Eklund, anläggare som jobbat fem år i Bro &amp; Väg.

<div id="attachment_762" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_889" align="alignleft" width="682"]<img class="size-large wp-image-889" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/Lanna0279-682x1024.jpg" alt="" width="682" height="1024" /> Daniel Eklund.[/caption]

</div>
Daniel Eklund är mannen du vill möta om du skulle råka ut för en olycka. På sin fritid tränar han livräddning och har även tävlat.
– Som livräddare behöver man vara snabb men lugn, säger Daniel. Och stark konstaterar jag, när jag ser hur Daniel med raska rörelser i de vana skyffeltagen, snabbt packar en ansenlig mängd grus runt rören.
– Idag när jag medverkar i kurser spelar jag ofta markör. Det innebär att jag spelar den som ska räddas eller stör livräddaren i sitt arbete,  genom att spela drogpåverkad och hoppa omkring på allt och alla i krissituationen, säger Daniel och ler brett. Det märks att han gillar sin viktiga hobby.

<div id="attachment_759" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_890" align="alignleft" width="1024"]<img class="size-large wp-image-890" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/Lanna0308-1024x768.jpg" alt="" width="1024" height="768" /> Henrik Gustavsson, maskinist, har koll.[/caption]

</div>
Uppe på kanten följer Henrik Gustavsson oss med blicken från sin förarhytt. Han är en av de handplockade maskinisterna och inhyrd från en lokal entreprenör, Strömvalls.
– Jag kör hjulgrävare i vanliga fall, så det här är inte min vanlig maskin. Att jag trivs så bra här, är kemin med de andra, vi funkar bra ihop.

<div id="attachment_766" class="wp-caption alignright">

[caption id="attachment_896" align="alignleft" width="300"]<img class="wp-image-896 size-medium" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/Niclas-Doering-Bro-Väg-300x300.jpg" alt="" width="300" height="300" /> Niclas Doering.[/caption]

</div>
En gestalt med en lång käpp i handen rör sig raskt över den vita greenen. Det är Bro &amp; Vägs mättekniker Niclas Doering, som kontinuerligt mäter in arbetet och ser till att brunnar hamnar på rätt plats och på rätt djup. Det är ett 90-tal brunnar som ska mätas in och instrumenten i grävmaskinerna som ständigt behöver kontrolleras och laddas med nya 3D-modeller på de arbeten de ska utföra. Niclas tar även tillvara på de inmätningsdata som maskinisterna tagit fram, under framdriften av VA-schakten.
Ola Hellström, anläggare, hoppar lätt och vigt över vattnet på botten av rörgraven och upp på en av de frusna slänterna. Det märks att det här är en person som har god koll på kroppen och mycket riktigt berättar Ola att han alltid tränat och tävlat. Inom cykel på elitnivå och numera är han en allsidig motionär som dock alltid kollar pulsklockan för att slå sin tidigare tid eller prestation.
– Jag vill alltid förbättra mitt resultat, oavsett om det är i jobbet eller i skidspåret. Tidigare har jag mest jobbat med finplanering och växter, här lär jag mig varje dag något nytt, berättar Ola.
En skopa grus skakas ner på botten av schaktet och jag förstår i efterhand att det var den lilla handrörelsen från Ola som var signalen till maskinist Jonas Svensson. Ola har ett märke på baksidan av skyffeln, och mäter mot lasern som står i dagvattenröret. Rätt höjd. Snabbt tar han fiberduken och nästan kastar ut den tunga rullen framåt, ovanpå gruset.

<div id="attachment_760" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_895" align="alignleft" width="1024"]<img src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/Lanna0580-1024x682.jpg" alt="" width="1024" height="682" class="size-large wp-image-895" /> Ola Hellström och Jonas Örtenberg hjälps åt.[/caption]

</div>
– Det märks vem som bäddar sängarna hemma hos er, hör vi en röst ovanför. Jonas har följt varje rörelse för att vara beredd, både med mer grus och en glad kommentar.
I skrivande stund är cirka en tredjedel av arbetet med VA-ledningarna färdiga. Sedan återstår vägarna, men mycket av underarbetet är då gjort tack vare nedgrävningen av rören vilket innebär att hela vägens bredd är uppgrävd och förberedd. Här återstår då den resterande fyllningen för VA-schakten, innan det blir dags för kabelarbeten och överbyggnaden för vägen.
En bit längre bort i schakten sitter Jonas Örtenberg på huk, han har just svetsat vattenledningsröret in till en tomt och bevakar nu att svetsen svalnar i rätt läge. Just det momentet är inte så tålamodskrävande utan handlar mest om att inte bli för kall om fötter och händer när han för en liten stund sitter still. Annars verkar tålamodet, att inte ge sig, vara utmärkande för Jonas.
– Jag har alltid haft hund, när jag var liten var det schäfer och newfoundland, idag har vi två dvärgpudlar. Det är en väldigt smart hundras och mycket läraktig. När man tränar hundar har jag med åren lärt mig att vara konsekvent. Då når man resultat, säger Jonas.
Och nog är det ett resultatorienterat gäng som idogt kämpar på i kylan ute på fairway.

Fairway platsen för nya bostäder

Gatan löper parallellt med Svartån, som innebar fina fiskevatten och en viktig hamn för utskeppning av järnmalm från Norbergs masugnar. Och bara ett stenkast bort ligger Västerås domkyrka, anlagd under 1200-talet. Här har människor levt och verkat sedan vikingatiden.  En varm sensommardag kliver Spadtaget omkring bland markvärmerören, fiberkablarna och fornfynden. Plötsligt försvinner min guide arkeolog Jonas Ros ner i ett djupt schakt.
– Titta här! Detta har kanske fungerat som kylskåp på 1600-talet, berättar Jonas och pekar på resterna av mjukt rundade träväggar kring en urholkning i marken.

<div id="attachment_926" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_879" align="alignleft" width="686"]<img class="wp-image-879 size-large" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/Västerås-Norra-källgatan-071-686x1024.jpg" alt="" width="686" height="1024" /> – De nya ledningarna ska in här emellan, visar Tommy Lindholm, Bro &amp; Väg.[/caption]

</div>
Som av en händelse ligger ett mer nutida vattenhål precis här, nattklubben Blue Moon Bar, fast drygt en och en halv meter upp i dagens gatunivå.
– Maskinisterna är otroligt skickliga, grävmaskinen är arkeologens bästa redskap när den hanteras så varsamt som man gör här, berömmer Jonas.
Dennis Håstad, maskinist, parerar vant mellan de befintliga rör som ska vara kvar, ”vanlig” jord och de kulturlager som inte får röras utan att arekologen noggrant följer med i arbetet.

<div id="attachment_927" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_878" align="alignleft" width="1024"]<img class="size-large wp-image-878" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/Västerås-Norra-källgatan-049-1024x685.jpg" alt="" width="1024" height="685" /> Här nere ser vi resterna av vad som kanske fungerat som kylskåp, en urholkning med träbeklädda väggar, berättar arkeolog Jonas Ros.[/caption]

</div>
Bro &amp; Vägs projekt i centrala Västerås innebär en omfattande renovering av Norra Källgatan. Sättningar utmed gatan ska försvinna, ny markvärme ska smälta snön, träden ska må bättre och både cyklar och människor ska få snygga rastplatser. I samband med detta passar kommunen på att byta ut diverse ledningar under mark.
– Det blir lite svårplanerat, men vi nöter på, är platschef Jakob -Salanders kommentar till hur det går att driva markarbetena parallellt med de arkeologsiska utgrävningarna och det myllrande stadslivet som pågår runt om och igenom(!) arbetsplatsen.

<div id="attachment_928" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_875" align="alignleft" width="1024"]<img class="size-large wp-image-875" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/Västerås-Norra-källgatan-024-1024x686.jpg" alt="" width="1024" height="686" /> Projektet ligger mitt i Västerås.[/caption]

</div>
I ett plockepinn av svarta rör står Tarzan (Tommy Lindholm) och svetsar skarvarna på markvärmerören. – Det här är smidigt, säger han och visar på displayen ur länge svetsen ska härda. Jag gillar att jobba med ledningar. Och det märks. Där jag ser omöjliga passager, rostiga gamla ledningar och hopplöst trånga schakt, tycks Tommy se intressanta utmaningar som ska övervinnas.
Lars Ek har skugga under de lummiga lindarna där han går och vibrerar marken. Här passerar bilar, cyklar och gående i en strid ström.  Högt tempo och hög telefonnärvaro är inte bara en Stockholmsföreteelse. 
– Det är skillnad mot när vi jobbar på en åker, konstaterar Lars.

<div id="attachment_930" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_876" align="alignleft" width="685"]<img class="size-large wp-image-876" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/Västerås-Norra-källgatan-025-685x1024.jpg" alt="" width="685" height="1024" /> Spännband och lång erfarenhet är vad som behövs. Tommy har skickligt fixerat de gamla ledningarna i väntan på att de nya tas i bruk.[/caption]

</div>
<div id="attachment_929" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_874" align="alignleft" width="1024"]<img class="size-large wp-image-874" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/Västerås-Norra-källgatan-011-1024x686.jpg" alt="" width="1024" height="686" /> Projektchef Jakob Sahlander visar lättfyllnadsmaterialet skumglas.[/caption]

</div>
Tobias Hendberg uppskattar omväxlingen i jobbet. Och det är en rejäl kontrast från hans färska programmerarutbildning.
Vad har du för nytta av 3 år på högskolan i det här jobbet?
–Att kunna lära mig grejer snabbt, ler Tobias, som verkar trivas med både kamratskapet och sin roll. Dagens avslutande uppgift är en fiffig gjutning vid en fjärrvärmekammare.
Tobias ser till att betongen inte har några fickor.
–Rätt konsistens, det här blir bra, säger Tobias och rör runt ett sista varv.

Fornfynd och framtid

Påkostade kontorsbyggnader och storslagna mäss-och konferenshotell trängs i området. Självklart ska gatustandarden matcha husen och därför har Stockholms Stad beställt en paradgata i Kista. Den ska få två körfält i vardera riktningen, längsgående parkeringsfickor, mittrefug med avenbok och skogslind samt kombinerad gång och cykelväg på båda sidor. Klappat och klart för 36 miljoner kronor.
<div id="attachment_916" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_865" align="alignleft" width="1024"]<img class="wp-image-865 size-large" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/K7A8326_fanny-1024x768.jpg" alt="" width="1024" height="768" /> Torshamnsgatan i Kista i förvandling.[/caption]

</div>
Frijo har en stark laguppställning på plats för att färdigställa det 800 meter långa och 40 meter breda projektet, som ska vara avslutat i april 2016. Det är en arbetsgrupp från tidigare Grävbolaget på för närvarande fem anläggare, tre inhyrda grävmaskinister och tre tjänstemän som driver projektet, utöver underentreprenörer för asfalt och -plantering, samt ledningsägare som utför delar av ledningsomläggningarna när det gäller el, fjärrkyla och fjärrvärme.
Projektet startade i augusti 2014 och har nu kommit ungefär en tredjedel, berättar platschef Pär Lindgren.
– Bilar, cyklar och gående måste hela tiden kunna nyttja det som i princip är vår arbetsyta, det gör att avstängningar och anordningar för att dirigera om flödet tar mycket tid. Hade vi fått stänga av all trafik, hade projektet gått på halva tiden, menar Pär. I samma ögonblick får han hänvisa en cyklist som i full fart lyckas smita igenom avspärrningarna och cykla upp i en grushög.

<div id="attachment_922" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_863" align="alignleft" width="1024"]<img class="wp-image-863 size-large" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/K7A8268-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" /> Det är fler som inte förstår skyltspråket, som tar sig förbi avspärrningarna och går på kors och tvärs.[/caption]

</div>
När Spadtaget besöker projektet Torhamnsgatan en mycket blåsig dag i mars, jobbar man parallellt på fyra olika platser. Anders ”Putte” Eriksson går bredvid grävmaskinen som Patrik Olsson kör, och ”gör -bädden” för att förbereda för de elkablar som snart ska läggas dit.
– Jag jobbade 12 år butik, men trivs jättebra utomhus. Man får röra på sig och det är ett omväxlande jobb, säger Putte.
Jag tittar ner på vad jag tycker är ett virrvarr av olikfärgade ledningar och rör i marken.

<div id="attachment_920" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_871" align="alignleft" width="1024"]<img class="size-large wp-image-871" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/3-1024x768.jpg" alt="" width="1024" height="768" /> Hamza Azis är trainee och är med överallt i projektet.[/caption]

</div>
– Det är ett myrbo under vägen, bekräftar Pär.
– Man brukar säga att det omöjligt att gräva i Kista på grund av alla ledningar och det stämmer. En stor del av vårt jobb är ledningsförflyttningar och då gäller det att vara försiktig. Gräver vi av något här blir det både TV och datastopp, samt mörkt och kallt. Man får skala av en liten del åt gången och inte bli förvånad när ritningarna inte stämmer, säger Pär.
Hamza Aziz är trainee och gör allt möjligt i projektet.
– Det är min roll att få prova på så många olika moment och delar som möjligt. Allt är nytt för mig och jag är nyfiken och ställer frågor. Just nu jobbar jag med att mängda samtliga massor och ledningar, jag går med mäthjulet och antecknar efter hand. Vi måste ju få betalt för vårt jobb, säger Hamza och fyrar av ett av sina många glada leenden.

<div id="attachment_918" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_870" align="alignleft" width="1024"]<img class="size-large wp-image-870" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/2-1024x768.jpg" alt="" width="1024" height="768" /> Rakt och rätt. Gångbanan växer fram längs gatan.[/caption]

</div>
En bit längre ner på gatan har Peter ”Limpan” Lindström kommit en bra bit på sitt Sisyfos-arbete, att lägga 6 000 kvadratmeter betongplattor som beläggning på gångvägarna. Limpan, med 11 års branscherfarenhet, lägger omsorgsfullt plattorna i ett regelbundet mönster med perfekt lutning så regnvattnet ska rinna av. Strax bredvid honom brusar trafiken förbi.
– När man sitter längst ut mot körbanan har man lite extra koll på ljudet från trafiken. Det är inte många som kör 30 kilometer i timmen även om det står stora skyltar här, säger han, men menar att det ändå känns tryggt vid vägrenen.

<div id="attachment_914" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_869" align="alignleft" width="1024"]<img class="size-large wp-image-869" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/1-1024x767.jpg" alt="" width="1024" height="767" /> Peter ”Limpan” Lindström.[/caption]

</div>
– Det är dock fler som inte förstår skyltspråket, det är många som tar sig förbi avspärrningarna och går på kors och tvärs. Det tar mycket tid för oss att hänvisa och hela tiden flytta på avspärrningarna, så att det blir säkert för både oss och förbipasserande.
Lite längre fram håller Mattias Larsson och Paul Geddes, samt maskinist Jocke Emilsson på med förberedande schakt- och  rivnings-arbeten för att lägga vatten och avloppsledningar.
– Här gäller det att ha koll, jag går bredvid och det dyker hela tiden upp ledningar som vi inte visste fanns där. Vi ska ner 2–3 meter så vi har en bit kvar här, säger Mattias. När vi började här hade Stockholms Stad förberett med spont mot Kista gymnasium, nu gräver vi kloss på husväggen.
Lite senare fikar vi i etableringen. Klockan är ett och det är dags för dagens andra mat-intag av middagskaraktär. Limpan är duktig på matlagning och får propåer om att laga till övriga i gänget. Puttes bleka köpelasagne mättar kanske bra men ser inte så lockande ut.

<div id="attachment_921" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_868" align="alignleft" width="1024"]<img class="size-large wp-image-868" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/K7A8366-2-1024x768.jpg" alt="" width="1024" height="768" /> Mattias Larsson följer med där grävmaskinen går fram.[/caption]

</div>
– Bästa matlådan är ju det man åt kvällen innan, säger Pär som pausar med en kaffe i dörrhålet. Det blir prat om stryktipset ”vi vinner alltid här” och fotboll där meningarna går isär om det är AIK eller Bajen som är det rätta laget.
Men alla är rörande eniga om att det bästa i jobbet är att se resultatet, de snyggt satta kantstenarna, de stora ytorna med stenplattor och den färdiga körbanan. Bit för bit växer boulevarden fram och kanske kommer ett barnbarns barn till någon i gänget här runt bordet, att cykla till jobbet just här, på projektet som farfars far var med och byggde.

Blåsig ­förortsväg blir tjusig boulevard

I Norsborg byggs just nu Stockholmsområdets största tunnelbanedepå. Det är ett gigantiskt projekt uppdelat i två entreprenader där Skanska -arbetar från södra sidan av berget med sprängning och NCC leder bygget från Norsborgssidan med betongtunnlarna. Resultatet ska bli tre uppställningstunnlar inne i Eriksbergsåsen, där tunnelbanetågen ska städas och underhållas nattetid. En 320 meter lång betongtunnel byggs för att tågen ska komma ner i berget. Där byggs en tvätthall, verkstad och saneringshall för klotter. När anläggningen tas i bruk 2017 kommer det att vara -arbetsplats för cirka 100 personer som ska underhålla röda linjens tunnelbanevagnar.

För Broby spår omfattar projektet att lägga sju kilometer spår, montera all kanalisation som tillhör spår, inköp av allt material och samordning med de övriga entreprenaderna. När Spadtaget besöker projektet en dag i slutet av januari, är den 12 man starka gruppen från Broby Spår uppdelade på två håll. Det ena gänget är nere i den västra delen i en av de utsprängda tunnlarna, ”hall 2”, som är 300 meter lång, 23 meter bred, 6 meter hög och rymmer fyra parallella spår.
<div id="attachment_895" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_850" align="alignnone" width="683"]<img class="size-large wp-image-850" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/2K7A5924-683x1024.jpg" alt="" width="683" height="1024" /> Tommy Nylund, Södergårdens mätteknik är en i gänget, hos Broby Spår.[/caption]

</div>
Hur är det att jobba i tunneln?
– Det här är den bästa arbetsplatsen vi haft! Inomhusjobb på vintern, torrt och varmt och nu när sprängningarna är klara har luften blivit mycket bättre, ler Erik. Dagsljus kan man sakna, men det är ju ändå mörkt utomhus så här års.
– Att vara spårläggare är ett fritt jobb med stort ansvar. Vi klarar oss själva och behöver inte ha någon chef som hänger över axeln, fyller Lars i.
Det är ett rutinerat och ihopsvetsat team. Maskinisten Per-Axel lägger varsamt ut sliprarna, Lars vinkar att de ska läggas ytterligare någon centimeter längre fram. Sedan mäter Lars in med mätstickan. Noggrant. Det är totalt 10 000 slipers och 32 växlar som ska på plats.
Här lägger Erik Rahm och Lars Hedqvist ut sliprar och räls.
<div id="attachment_901" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_849" align="alignnone" width="683"]<img class="wp-image-849 size-large" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/2K7A5912-683x1024.jpg" alt="" width="683" height="1024" /> Lars Hedqvist ­lägger rälsen rätt.[/caption]

</div>
Hur är det att jobba i tunneln?
– Det här är den bästa arbetsplatsen vi haft! Inomhusjobb på vintern, torrt och varmt och nu när sprängningarna är klara har luften blivit mycket bättre, ler Erik. Dagsljus kan man sakna, men det är ju ändå mörkt utomhus så här års.
– Att vara spårläggare är ett fritt jobb med stort ansvar. Vi klarar oss själva och behöver inte ha någon chef som hänger över axeln, fyller Lars i.
Det är ett rutinerat och ihopsvetsat team. Maskinisten Per-Axel lägger varsamt ut sliprarna, Lars vinkar att de ska läggas ytterligare någon centimeter längre fram. Sedan mäter Lars in med mätstickan. Noggrant. Det är totalt 10 000 slipers och 32 växlar som ska på plats.
I Broby Spår veckopendlar de flesta till arbetet, från Skåne i söder till Jämtland och Dalarna i norr. Man bor tillsammans i husvagnar eller tillfälliga boenden, vilket gör att man lär känna varandra i fler situationer än bara yrkesmässigt.

<div id="attachment_900" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_854" align="alignnone" width="1024"]<img class="wp-image-854 size-large" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/hjul-1024x768.jpg" alt="" width="1024" height="768" /> Den stora spårriktnings­maskinen justerar rälsen på millimetern.[/caption]

&nbsp;

</div>
– Vi känner varandra bättre än våra fruar, skrattar Erik. Det finns en speciell jargong med både utmaning och stor värme i tonen, som gänget har utvecklat sinsemellan.

Hur kommer man in som ny person i en så tajt grupp? Erik och Lars tittar på varandra och på Mattias Kirnär, som anses som ”ny” efter fem år i företaget.
– Först bryter vi ner dem och sen bygger vi upp dem, skojar Lars.
– Det är sköna arbetskollegor man har, det är de som gör att man trivs, kontrar Mattias.
Uppe på perrongen jobbar Tobbe Nordberg och Stefan Bergkvist med att montera strömskenan som förser tåget med ström. Och sen montera fast den skyddande träplankan över strömskenan. Tobbes norrländska dialekt går inte att ta miste på.
Hur hamnade du här, på en tunnelbanestation i Norsborg?
– Jag höll på att fria med en tjej, jag jobbade i skogen men ville till järnvägen och på den vägen är det, säger Tobbe. Jag trivs i Stockholm och med projekten här, det är mer utmaning och omväxlande än att göra underhållsjobb på Inlandsbanan.
Lite längre bort på spåret finns svetsaren Kenneth Sjöblom och Björn ”Bea” Augustson. Kenneth, med en axelbredd i klass med spårvidden, ligger på knä vid rälsen och förbereder svetsning av en skarv. Bea hämtar släggan, ytterligare en kil och en påse sand på trallan där redskap och utrustning ligger förberedda som till vilken operation som helst.
– Fukt är inte bra när man svetsar, säger Kenneth som en förklaring till parasollet som står uppspänt.
Tjong och bank, Kenneth slår i kilar och justerar rälsen i höjd och sidled.

<div id="attachment_906" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_855" align="alignnone" width="1024"]<img class="wp-image-855 size-large" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/Kenneth-1024x768.jpg" alt="" width="1024" height="768" /> Kenneth Sjöblom uppe på Norsborgs tunnelbaneperrong. Ena spåret är i drift och på andra sidan lägger Broby Spår ny räls.[/caption]

</div>
– Den här jävlas, men då får man jävlas tillbaka, klargör Kenneth och jag förstår att hans envishet och noggrannhet har resulterat i många perfekta svetsningar.
– Fuskar man nu får man jobba ihjäl sig senare. När formen är satt och ”grytan” kokar kan man inte ändra något. Blev det snett har man mycket jobb med att slipa, förklarar han.
– Det är ett slitsamt arbete, rygg och axlar tar mycket stryk, säger Kenneth. Jag är gammal brottare och styrketränar. Det måste man för att hålla fysiskt.
Formen av eldfast tegel är på plats. Noggrant fodrar Bea och Kenneth med finkorning specialsand. Eldslågor slår upp från rälsen och nyfikna pendlare tittar ner från perrongen, men håller sig på behörigt avstånd. Det är Bea som har koll på tiden, efter en och en halv minut har skarven förvärmts till rätt temperatur. Grytan med termitpulver placeras ovanpå och antänds och blir en smältande form av rälsstål som fyller skarven. Plötsligt säger Björn Sundqvist, arbetsledaren som guidar oss runt:
– Nu måste jag upp och ta emot en leverans. Det är 30 ton räls som -kommer på lastbil.
Han remmar på uppför backen mot tunnelmynningen. Logistiken är en utmaning, eftersom det är ont om plats nere i tunnlarna.

<div id="attachment_907" class="reference-full-image aligncenter">

[caption id="attachment_851" align="alignnone" width="1024"]<img class="wp-image-851 size-large" src="http://backend.eagruppen.com/app/uploads/2020/07/2K7A5971-1024x768.jpg" alt="" width="1024" height="768" /> Broby Spår har läget under kontroll.[/caption]

</div>
– Ungefär nu, säger Björn och tittar på klockan, lämnar ytterligare en last med sex kilometer strömskena från tillverkaren i Österrike. Det är ett stort pussel att få hit rätt material i rätt tid. Man måste ha framförhållning. På strömskenorna är det nio månaders leveranstid, berättar Björn.
När Spadtaget motvilligt lämnar det fantastiska spindelnätet av stål, makadam och samordning, som arbetsplatsen Norsborg är, är det med djup respekt för det stora hantverkskunnandet och samarbetsförmågan hos killarna från Broby Spår.

Tunnel blir tågdepå

Eric Andersson Gruppen

Keyser Fastigheter

Vi söker därför samtycke för att hantera din information.

Vi bryr oss om din integritet. 

ea_mo%cc%88rk

ea_mörk

Cookie Policy

Integritetspolicy

Fakturaadress

Mälarvägen 5 
141 71 Segeltorp
010-176 26 00 
info@eagruppen.com