Frijo bygger ny stadsdel och bryter ny mark i miljöarbetet

Sommareftermiddag i ett slags ingenmansland i Kista. Vid Torshamnsvägen slutar bebyggelsen tvärt och ett obestämt område av buskar och grus tar vid. Frijos arbetschef Andres Nordle visar runt på det 35 000 kvadratmeter stora området som under årens lopp nyttjats till lite allt möjligt: utomhusrink för ishockey, parkering och studentbostäder.

– I praktiken har det varit ett slags laglöst land där mindre nogräknade personer dumpat sopor och överblivet byggmaterial, vilket gjort att marken blivit starkt förorenad, säger Andres Nordle.

Frijos uppdrag är att möjliggöra för byggnationen av stadsdelen Kista äng med 1 700 bostäder, en skola, en förskola, tre olika torg och flera parker. Flytten av en stor och tung vattenledning är den enskilt största delen i uppdraget. En temporär flytt av Torshamnsvägen ingår också. Som arbetschef har Andres Nordle flera projekt på gång samtidigt, men Kista äng är lite speciellt.

– Jag var med från början och räknade på projektet och insåg att det var ett komplext jobb där man kunde välja flera olika vägar. Jag har haft en tanke om hur vi skulle lägga upp arbetet och därför vill jag vara här åtminstone en dag i veckan för att ha en dialog med platschefen Simon Åström och de andra som verkligen gör jobbet, säger Andres Nordle. 

En viktig del av uppdraget består av att sanera marken. Från beställaren Stockholm stad är miljökraven rigorösa och Exploateringskontoret har en egen miljökontrollant på plats.

– Det ytterst offensiva miljötänket ställer stora krav på oss, men det är samtidigt häftigt att samarbeta med en uppdragsgivare som verkligen satsar på hållbarhet. Det här sättet att jobba är framtiden, säger Andres Nordle och pekar på en markerad ruta i gruset framför oss. Han berättar att det finns 80 sådana här rutor på området som alla märker ut en särskild typ av förorening. Grus, stenar och dypölar topsas och material skickas på analys. Var någonstans saneringen av föroreningarna sker beror på ämne och karaktär. Andres pekar igen. 

– Lastbilen som åker med schaktmassor där borta ska till Gladö kvarn.

En grundpelare i konceptet är att så mycket som möjligt av det befintliga materialet på plats, som grus och sten och jord, ska tas tillvara och användas. 

– Vi utför hela tiden ett sorteringsarbete där vi räknar med att kunna återanvända cirka 13 000 kubikmeter grus. Det är ett smart resursutnyttjande som också minskar behovet av transporter, säger Andres.

Det är dags för eftermiddagsfika i de blå bodarna och vi slår följe med en av dem som har ansvaret för det dagliga arbetet på plats: arbetsledaren Viktor Klintsten. Att Viktor hamnade på Frijo beror på att han under sin utbildning på Nackademin besökte en jobbmässa där Andres Nordle fanns på plats.

– Jag snackade med Andres och fick ett positivt intryck av företaget. Sen när det blev dags för mig att göra praktik så hörde jag av mig till Frijo och på den vägen är det, säger Viktor Klintsten. 

Andres nickar nöjt. 

– Det är väldigt kul med Viktor. Ibland träffar man rätt. Vi fick bra kontakt där på mässan och sedan gjorde han väldigt bra ifrån sig under praktiken och nu är han här ute och jobbar som arbetsledare. Det är en häftig och snabb resa han gjort, säger Andres. 

Som fortfarande ganska ny på jobbet tycker Viktor att det kan gå väldigt upp och ner vad gäller hur bra det går, eller känns. 

– Vissa dagar när allt flyter så tycker jag att jag börjar få riktigt bra koll, andra dagar så känns det plötsligt som att jag inte kan någonting. Som tur var har jag trevliga och stöttande människor omkring mig som fattar att man inte kan vara fullärd efter ett år, säger Viktor. 

Vi fortsätter vår vandring och vid Kista alléväg hittar vi en medarbetare med betydligt längre erfarenhet än Viktor Klintsten. Dick Tollbring håller på att fixa ett va-stick, en ny anslutning för vatten och avlopp, en uppgift som inte bereder Dick några större svårigheter. Han har trots allt varit anställd på firman i hela 44 år.

– Jo, man kan nog det mesta i den här svängen, säger Dick Tollbring med ett skratt. 

Vid en spontan jämförelse mellan då och nu säger Dick att en del blivit bättre och en del sämre. 

– Kontakten med arbetskamraterna, gemenskapen, har alltid varit bra på Frijo. En positiv sak är att dialogen med cheferna blivit bättre. Förr i tiden var det nog inte så mycket dialog utan mer ordergivning. Sen kunde man ju önska att cheferna var ute ännu mer, men där sätter nog pappersexercisen stopp. Det har blivit väldigt mycket av den varan på senare år, säger Dick.

Andres Nordle ser administrationen som en nödvändig och oundviklig del av jobbet.  

– Vi måste hela tiden hålla otroligt noggrann koll på hur projektet går och jämföra med underlag från beställaren, så att inga kostnader plötsligt glider iväg och hela projektet blir en förlust. Vi måste också ha en väldigt tydlig dialog med beställaren och underrätta dem så fort vi stöter på något som inte står i underlaget, säger Andres Nordle.

I ett stort och komplext projekt som Kista äng dyker det alltid upp oförutsedda saker som måste åtgärdas. Andres Nordle säger att det ofta är tilläggsarbeten, ÄTA, som gör att företaget kan göra en hyfsad vinst på projektet.

– Därför gillar jag när vi som här i Kista äng har rollen att vara först på plats under en större entreprenad, för då skaffar vi oss kunskap om platsen som ingen annan har och får också möjlighet att utföra nödvändiga tilläggsarbeten. Men allting bygger på en förtroendefull relation till beställaren, säger Andres.

Arbetsdagen är slut och det är dags att ta en liten paus från all planering och sanering. Andres säger hej då och styr stegen mot sin bil. En dotter ska hämtas på förskolan.