Spår för framtidens godstrafik

Med sin korta väg ut till öppet hav har Nynäshamn haft en viktig godshamn i över 100 år, men nu byggs en helt ny enorm hamn i Norvik strax norr om Nynäshamn som kommer att förändra godstransporterna i hela Stockholmsregionen. En del i det gigantiska projektet Norvik hamn är att knyta ihop Nynäsbanan med nya järnvägsspår ner till hamnen. Det är Broby Spår som har general-entreprenaden med ett BEST-projekt – hela kedjan bana, el, signal och tele – och bygger 6,7 kilometer som ska vara klara i maj 2020 när de första godstågen rullar ner till hamnen.

– Från Broby Spår har vi åtta gubbar här, plus maskiner inhyrda, så vi är åtminstone 25 personer totalt med entreprenörer, säger Roine Karlsson som är projektledare.

Hamnen är ett enormt bygge som pågår i tre år. JM, NCC Veidekke är markentreprenörer och vi tar över ytorna från dem när de är klara med sitt jobb. Det speciella med det här projektet är att man bygger helt nya spår, det vanliga för Broby Spår är annars att riva och renovera. Några av utmaningarna som finns är att spåret går genom känslig våtmark och att konsekvenserna för eventuella utsläpp från maskinerna blir extra stora.

– Det är inte heller så ofta man bygger bara för gods, det kommer att bli väldigt långa tåg som går här. Sträckan hänger ihop med pendeltågssträckan Bålsta-Nynäshamn och tågen ska samsas där så godstrafiken kommer att gå på natten, säger Roine.

Han har ansvar för all personal och tidsplan och ser till så att det dagliga arbetet flyter på, ”I bästa fall!”, säger han och ler stort.

– Allt har gått enligt plan faktiskt, mycket tack vare att vi haft en ganska snäll vinter. Vi började i februari och då var det väldigt milt. Nu har vi byggt ungefär en tredjedel av spåren, men när det gäller kontaktledning är vi precis i starten.

15 april 2020 ska det vara klart för ibruktagningsbesiktning och spåren vara färdiga. Sedan kan det bli ytterligare justeringar under två veckor innan det första tåget rullar ut. Vi lånar de nyanställda estniska mätteknikernas bil och åker ett varv runt hela området.

– Visst är det häftigt? Det ser ut som ett rymdlandskap tycker jag, säger platschefen Per Pantzar, när vi kommer ner mot den nya kajen och berget av grus som tornar upp sig nere vid vattnet.

All grus och sten som blir över behöver antagligen köras utomlands, det är så många stora byggen på gång i Stockholm och Mälardalsområdet att det inte finns någonstans materialet kan ta vägen. Men en fördel är att all makadam som Broby Spår använder har tagits härifrån, istället för att man behövt frakta hit den.

– Vi började lägga spår på hamnplan, säger Roine Karlsson. Här kommer de att lasta och lossa alla tåg och här är spåren inasfalterade, resten av kajen täcks av betongplattor. Vi har byggt färdigt två spår på hamnplan och förberett för att bygga två spår till i framtiden om det går bra.

 

Det är full fart på hamnplan bland annat med att lägga det oändliga antalet betongplattor och vi åker vidare till en annan sträcka där Broby Spårs maskiner jobbar just nu.

– Vi springer helst inte runt där andra jobbar, säger Per Pantzar. Det är en hel del logistik att få ihop arbetet med de andra entreprenörerna så då stör vi inte när de är igång.

Logistikarbetet tillsammans med övriga entreprenörer i Norvik Hamn är en del i Bas U jobbet och både Per och Roine ska hasta iväg till ett samordningsmöte efter vårt besök; för att se över när de olika entreprenörerna kan komma in och göra sin del.

– Vi gör en etapp i taget efter att de har sprängt. Den här etappen har vi precis påbörjat och kommer att jobba med den hela sommaren. I september får vi en ny etapp, förklarar Per. 

Ordningen som arbetet görs är först bädd, sedan spår, kanalisation och efter det kommer el- och signalarbeten.

– Vi försöker lämna varje del så färdig som möjligt så vi inte hattar runt överallt, säger Roine.

Det är en solig och varm majdag och dammet yr omkring dem som lägger slipers.

– Det vi lägger nu är en bangårdsdel med tre spår, säger banteknikern Lars Hedqvist. Vi bygger ett spår i taget så att vi kan gå på det som är färdigt. Om man måste gå med maskinerna i bädden blir det mycket krångligare eftersom det blir stora hjulspår.

Hur mycket lägger ni på en dag?
– Vi kan lägga 300 meter om dagen om allting flyter på och det inte är en massa krångel; som att vi blir blockerade av någon annan, eller att transporten av slipers blir försenad.

Per Pantzar berättar att mycket av hans jobb är Bas U arbete (byggarbetsmiljösamordnare) med arbetsmiljöansvar, skyddsrond, miljörond och en hel del uppföljningsarbete.

– När det gäller miljön är det bland annat att alla skyddsåtgärder som vi sagt att vi ska ha är på plats. Att vi till exempel hanterar brandfarliga ämnen på rätt sätt, säger Per. Det blir mer och mer som kommer till maskinerna, de måste vara miljöklassade och det kommer nya krav från beställarna och mer uppföljning.

Varje månad rapporterar Per Pantzar in allt de gjort, hur mycket bränsle som gått åt och vilka maskiner som använts. Han tar även hand om underentreprenörerna och ser till att de gör vad de ska.

– Det är väldigt mycket dokumentation – jag upplever att den administrativa sidan har vuxit med tiden. Men det jag tycker är bra är att någon faktiskt tittar på det och har en åsikt! Den senaste kommentaren från Stockholms hamnar när vi gick igenom besiktningsprotokollet var att det ser jättebra ut. Vi har ett bra samarbete med dem sedan länge.

Per Pantzar går före och leder oss mellan maskiner och upp och ner på makadambädden.

– Man trampar inte runt hursomhelst här, säger Per. En räl väger 60 kg per meter, om den välter över foten har man jobbat färdigt på ett bra tag.

De jobbar mycket med säkerheten och den enda olyckan har varit en stukad fot, och faktiskt en fem-sex stukade fötter på hela stora bygget. Det gäller som sagt att gå försiktigt!